Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Musikhjälpen 2014

Såhär mycket samlade vi in till Musikhjälpen 2014:


508,77
kr

 

Insamlingen är slut för den här gången. Tack till alla besökare till min hemsida, och för er hjälp med att hjälpa Musikhjälpen 2014!

Trendar just nu

Hur man pluggar till matte-/fysik-/kemiprov

28789-large28789-largeFörst och främst

Känns det virrigt med alla formler? Känns det virrigt med alla formler? Precis som med dina egna uppgifter och projekt är det viktigt att definiera dem ordentligt. Med andra ord: Vad kommer på provet?

En del lärare är duktiga med att skicka ut lappar där det står exakt vilka sidor/kapitel som ingår, vilka uppgifter man ska lösa och vilka exempel i boken som är vettiga. Andra skickar helst ut informationen via er skolas portal eller mejl. Du får anpassa dig efter läraren, och har du bara en pärm, så är alltså t.o.m. papper okej.

Planera

Det här är enklare än du tror. Räkna efter

  1. hur många övningsuppgifter som ingår till provet. Ta även med övningsexmplen som står i boken.
  2. hur många dagar du har på dig att lösa dem. Räkna alla dagarna utom de två dagarna närmast innan provdagen.

Räkna nu ut hur många uppgifter du behöver lösa per dag för att hinna i god tid:

\text{Antal uppgifter per dag} = \frac {\text{Totala antalet uppgifter}}{\text{Antalet dagar}}

Det är lämpligt att du först skriver av och gör alla exemplen i läroboken. Därefter börjar du göra övningarna som hör till provet. Gör du din planering i rimlig tid, så ska du se att det inte blir mer än 3-4 uppgifter per dag att lösa.

Repetera

 Annons
 

När du räknar igenom dina uppgifter, ska du sätta en stjärna vid de uppgifter som du tyckte var extra svåra. När du sedan börjar repetera 2-3 dagar innan provet, så vet du precis vilka moment du behöver lägga mer tid på.

Ett alldeles utmärkt sätt att repetera på är att göra gamla prov. Då får du en uppfattning om vad som brukar komma på proven – vad som är viktigt, helt enkelt – och du får också en känsla för hur proven är uppbyggda, hur svåra de är o.s.v.

En del lärare lämnar gärna ut sina gamla prov (och lägger dem t.o.m. på nätet!) ;-) men många håller istället lite hårdare på dem. Då kan det vara bra för dig som elev att veta att gamla prov inte per automatik är sekretessbelagda.

Visst kan skolan besluta om att sekretessbelägga vissa prov, men då kan du alltid begära att få ut en kopia på sekretessbeslutet, samt en besvärshänvisning (vart du ska vända dig för att få sekretessbehovet prövat). Det kan också vara bra att veta att man inte kan ta ett generellt sekretessbeslut ("Alla prov på vår skola ska vara sekretessbelagda."), utan varje dokument måste vara behandlat för sig.

Allt detta betyder alltså, att om ett prov inte är belagt med sekretess, har du som elev (eller medborgare!) rätt att få se det utan dröjsmål. Allt enligt den svenska offentlighetsprincipen.

Glöm inte laborationerna!

I framför allt fysik, kemi och biologi (och naturkunskap, och ibland även i matematik) gör man laborationer som ska illustrera eller förklara vissa begrepp. Därför är det viktigt att gå igenom också de laborationer som ingår till provet. Det är typiskt att din lärare ställer en eller flera frågor som handlar om fysik eller kemi IRL, och då är det just laborationerna som man ska läsa på.

« Första artikeln < Föregående artikel | Nästa artikel > Alla artiklar »