Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Parasiter och steklar är en rolig kombination, som jag postat om flera gånger tidigare. Här är en stekel som jag inte hittat något svenskt namn på alls: Ampulex compressa. Den har ett beteende som är riktigt, riktigt intressant.

 

Ampulex gör nämligen så, att den sprutar in sitt gift direkt i hjärnan hos den varelse – en kackerlacka – som ska få bli mat till dess larv. Giftet förvandlar kackerlackan till en ”zombie” så att den blir helt foglig, och låter sig ledas in i sin ”sarkofag” – stekellarvens barnkammare och skafferi.

Extra intressant är att just den här historien har satt igång en hetsig diskussion från kreationister och förespråkare av intelligent design. En så precis injektion som Ampulex utför, måste ju vara designad, eller hur? Ett filosofiskt argument mot detta är, hur kan en oändligt god skapare skapa sådana här ”grymma” djur?

Själv föredrar jag det biologiska argumentet, baserat i modern evolutionsteori. Den stekel som har varit mer precis i sitt injicerande, har haft större chanser att få reproduktiv avkomma, och därmed varit den som lyckats föra sina gener vidare i störst utsträckning. De som har ”slarvat” med injektionerna har konkurrerats ut. Svårare än så är inte evolutionsteori. Och mera iögonfallande än hos Ampulex compressa blir det inte heller.