Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

vesicle transportLydsdioder. Lydsdioder.

I år går nobelpriset i fysik till Isamu Akasaki, Hiroshi Amano (Japan) och Shuji Nakamura (USA), för "uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor".

 

Gröna och röda lysdioder uppfanns redan på 1960-talet, men blåa visade sig vara en mycket svårare nöt att knäcka. Redan Isaac Newton visade 1671 att vitt ljus består av alla våglängder. För att kunna åstadkomma vitt ljus behövs därför både en röd, en grön och en blå lampa. Tack vare Akasakis, Amanos och Nakamuras uppfinning, har vi idag fått tillgång till en långt mer effektiv ljuskälla än tidigare glödlampan.

Man skulle kunna att glödlampan lyste upp 1900-talet, medan lysdioderna kommer att lysa upp 2000-talet. Och att de är så energisnåla banar väg för att de kan användas också där det är svårt att få tillgång på elektrisk ström. I utvecklingsländer – och varför inte här i Sverige också! – kan man exempelvis montera upp solpaneler som laddar batterier under dagen, så att man kan läsa och studera på kvällen.

På det här sättet gillar jag verkligen det här nobelpriset: Det är helt i Nobels anda, där priset ska delas ut till den upptäckt som varit "till nytta för mänskligheten". Och vad kan vara till mer nytta än att sprida ljus över tillvaron?

Läs mer på nobelprize.org >>>