Magnus Ehingers undervisning

Om du inte göra några misstag, så gör du det inte på rätt sätt. Om du inte korrigerar dina misstag, så gör du det på ännu mer fel sätt. Om du inte kan acceptera att du gör misstag, så gör du det inte alls.

Modell av viruset SARS-CoV-2, som orsakar covid-19.

Jag har bloggat tidigare om varför man inte ska spara sina bästa frågor till provet. Den pågående coronakrisen ger upphov till många funderingar som skulle passa utmärkt som provfrågor – fast ännu bättre som diskussionsfrågor i klassrummet!

Q Programs UF är ett UF-företag som utvecklar programvara för TI-räknare. Programmen är avsedda att hjälpa till med enklare beräkningsuppgifter i matematik, kemi och fysik, och om läraren tillåter det, kan de också användas vid provtillfällen.

Fosfofruktokinas i programmet Jmol, som eleverna använder i sin analys.

Det finns naturligtvis massor med olika svar på den frågan! Man kan till exempel bjuda in en kemist som får berätta för eleverna vad hon eller han gör om dagarna. Men för att lite mer visa hur en kemist arbetar avslutar vi kursen i Kemi 2 med ett "proteinprojekt".

Utbredningen för kea (Nestor notabilis).En kea är en typ av papegoja som finns på Nya Zeeland. Forskare har förvånats över dess förmåga att dra slutsatser.

"Varför innehåller lax och andra fiskar större mängd omättat fett än till exempel gris och ko?" Se där ett exempel på en fråga som passar utmärkt att diskutera på lektionen istället för på provet!

En riktigt bra provfråga tvingar eleven att tänka till. Och visst, det är bra när eleven måste göra det på provet. Men egentligen är det ju det jag vill att eleven ska träna på lektionen!

Vilken lärare har aldrig fått frågan "Vad kommer på provet?" (eller varianten "Kommer det här på provet?")? Jag tror att jag har funnit ett generellt svar på den frågan, ett svar som kanske till och med reducerar elevernas stress.

Inte platt, utan rund. Ända sedan internets intåg i samhället – och även innan dess, men i mindre utsträckning – har vi matats med budskapet att vi måste lära våra elever att tänka kritiskt. Men är det verkligen det vi vill?

Podden kan vara fortbildning.  Mitt främsta skäl till att lyssna på poddar är helt enkelt att det är så trevligt! När jag är ute och går med hunden, tar mig till jobbet, väntar i kassakön eller närhelst annars jag bara har dötid, är det en fröjd att kunna lyssna på precis de radioprogram jag vill, när jag vill det.

Mitt andra skäl är att det faktiskt handlar om kvalificerad fortbildning.

Vilka poddar lyssnar du på? Poddar eller podcaster är inget nytt fenomen, även om den initiala hajpen har lagt sig. Numera lägger de stora produktionsbolagen, som till exempel Sveriges Radio eller BBC, regelbundet ut poddar, men även glada amatörer kan ganska lätt starta sin egen podd – ungefär som en blogg, fast i ljudformat.

Det finns tusentals poddar på nätet, och de handlar om allt från matlagning till klassisk musik. Det finns även ett stort antal poddar med naturvetenskapligt innehåll, och här tänkte jag dela med mig av tre av mina favoriter. I nästa blogginlägg får du läsa mina tre bästa skäl till att lyssna på poddarna.