Magnus Ehingers undervisning

Du har säkert hört det någon gång: Det går inte att färdas fortare än ljuset. Men varför är det så?

Ibland kan det bli lite tajt. Du kanske har varit sjuk en vecka, och har en del att ta igen. Dina lärare kanske har gjort en miss i provplaneringen, så att det plötsligt anhopas en massa arbete i samma vecka. Och du kan ju förstås också ha missat själv i din planering...

I vilket fall som helst: Speciella omständigheter kräver speciella åtgärder.

Vsauce (alias Michael Stevens) går igenom mänsklighetens högsta byggnader från pyramiderna i Giza till framtida rymdhissar.

Du måste kunna ditt ämne

Alltför många gånger har jag hört elever göra riktigt dåliga redovisningar. De står där bakom katedern och läser innantill från det skriftliga arbete de har gjort, utan att egentligen riktigt begripa vad det är de läser.

För att kunna göra en riktigt bra presentation måste du helt enkelt kunna ditt ämne, och förstå vad det är du har skrivit. Och om du gjort arbetet enligt mina tidigare instruktioner, är chansen stor att du lärt dig en hel del utan att du egentligen tänkt på det!

Med hjälp av en enkla matematiska regler kan man skapa ett mönster som upprepar sig i all oändlighet.

För det första...

Inlämningsdags! Läraren har gett er i klassen en uppgift. Du ska lösa den, möjligen på egen hand eller tillsammans i grupp. Man kan gott och väl säga att du har fått ett projekt i din inbox!

Precis som med allting annat i inboxen, ska du börja med att fråga vad det är och vad det krävs för åtgärder. För att avgöra det krävs det i sin tur tydliga instruktioner från läraren (helst skriftliga). Av instruktionerna måste bl.a. framgå:

1. Vad är syftet med uppgiften?
2. När ska den vara löst?
3. Hur omfattande ska den vara?
4. Hur ska den redovisas?

Och så måste det förstås framgå vad själva uppgiften är också!

Om du inte tycker att du har fått tillräckligt tydliga instruktioner, så är det bara att fråga läraren och få större klarhet. Sedan följer det allra svåraste: Följ instruktionerna!

Varje år konsumeras 100.000 ton kaffe runt om i världen – en vikt som motsvarar 14 Eiffeltorn! Koffeinet i kaffet hjälper att hålla oss vakna, fokuserade och alerta, även om man har fått för lite sömn.

Språk är nästan det svåraste som finns att plugga till, tycker jag som naturvetare. Det finns inga instuderingsfrågor eller uppgifter att lösa, så det är svårt att veta när man har läst "tillräckligt".

Det finns dock några enkla knep som snabbt tar dig upp på en hög språklig nivå. Tro mig, jag har gjort så själv, och det gick ju bra...! 😉

När hungern blir för stor tvingas örnungen ut på sin första flygtur för att så småningom följa föräldrarna till ett lämpligt byte.

"Läsämnen", vad är det?

Rodins ''Tänkaren''. Det finns typiska "räkneämnen". Det är till exempel matematik och fysik, men också till stor del kemi. Men alla andra ämnen, där det snarare handlar om att läsa in ett stycke text, och förstå förlopp och samband som inte är direkt matematiska, de kallar jag för "läsämnen".

Till "läsämnena" hör typiskt biologi, samhällskunskap, historia, religion med mera. Men observera att även dessa kan innehålla delar där man behöver matematik (t.ex. matematik i ekonomi)! Och så finns det förstås stora delar av kemin (och till viss del fysiken också), som är "läsämne", t.ex. organisk kemi eller miljökemi.