Andra inre strukturer
I bilden ovan syns inte:
- Nukleoid
- Plasmider
(Från förra veckans lektion)
Ribosomer
Sköter proteinsyntesen (translation av mRNA till protein)
Består av en stor och en liten subenhet
- Bakteriella: 50S och 30S (Svedberg-enheter)
- Eukaryota: 60S och 40S
Tillräckligt stor skillnad för att kunna utnyttjas i bakteriell kemoterapi.
Bakteriella ribosomer: Fritt i cytoplasman
Eukaryota: På endoplasmatiska nätverket (ER) – (de flesta i alla fall).
Inklusionskroppar
Några olika inklusionskroppar hos olika bakterier.Bakteriens "skafferi"
Lagring av lipider, polysackarider, oorganiska ämnen och andra viktiga näringsmolekyler
Mesosom
Nej!
Bakteriell tillväxt
Vad påverkar tillväxten?
Syretillgång
Obligat aeroba kräver tillgång på syre.
Obligat anaeroba dör i närvaro av syre.
Fakultativt anaeroba klarar av att leva i närvaro av syre.
pH
Måste oftast vara neutralt/svagt basiskt
Temperatur
Näringstillgång
Två typer av tillväxt
Storleken på en enskild cell ökar
Rita upp detta!
- Sker vanligen som en förberedelse inför delning.
Tillväxt av en population
Exponentiell tillväxt. Efter sex timmars tillväxt har en enda E. coli-cell blivit drygt 250 000.Storleken på (antalet individer i) en population ökar
- 1 → 2 → 4 → 8 → 16 → 32 o.s.v.
- 20, 21, 22, 23, 24, 25 o.s.v.
Idag tittar vi framför allt på hur populationstillväxten sker
- Det är också detta man vanligen menar med bakteriell tillväxt!
Den bakteriella tillväxtkurvan
Den bakteriella tillväxtkurvan.
Lagfas
När en bakterie kommer i ett lämpligt odlingsmedium börjar den inte dela sig direkt.
Detta kallas på engelska för lag phase eller på svenska (kanske) för fördröjningsfas. Eller varför inte lagfas, förresten!?
Logfas
Efter en stund växer de däremot så fort som möjligt!
Exponentiell tillväxt (ungefär som människan i världen just nu).
Den här fasen kallas därmed helt sonika för den exponentiella fasen eller log-fasen.
Stationärfas
Fråga eleverna, vad händer sedan med tillväxten? Vad händer med t.ex. näringen i odlingsmediet?
Allteftersom resurserna i odlingen minskar, kan vi nå endera av två alternativ.
- Det ena är katastrofalternativet: Antalet individer minskar drastiskt, "kraschar" och går ner till noll eller nära noll.
- J-kurva uppstår
- Ex: Kaniner i Australien, människor (?).
- Det andra är det vanligaste i bakterieodlingar: Vi når en stationär fas:
- Några individer dör, några nya kommer till genom delning.
- Totala antalet är dock konstant.
- S-kurva uppstår
 Tillväxt enligt en J-kurva. |
 Tillväxt enligt en S-kurva. |
Tag som exempel någon gammal odling jag har stående...
Om en E. coli, med en generationstid på 20 minuter, får växa ohämmat i 48 timmar, skulle vi få:
- 2144 nya individer
- = 2·1043 nya individer
- motsvarar 4000 gånger jordens totala vikt!
Dödsfas
Fråga eleverna, vad händer när näringen i odlingsmediet verkligen börjar ta slut?
- Cellerna dör förstås!
- Detta kallas för deklinationsfas eller dödsfas.
