Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Prov 2006-11-10 i Ekologi

Tid: 75 minuter.

Del I. Ringa in de korrekta alternativen!

  1. Alla ekosystem är i grund och botten uppbyggda på samma sätt. Vilka tre påståenden om ekosystem och deras uppbyggnad är sanna? (2p)
    1. Växtätande insekter kan räknas som producenter, eftersom de befinner sig längst ner på näringskedjan.
    2. Andrahandskonsumenter har aldrig några naturliga fiender i form av rovdjur.
    3. I marina ekosystem är växtplankton de huvudsakliga producenterna.
    4. Alla bladlössen som lever på Magnus rosor kan ses som en population.
    5. Alla bladlössen som lever på Magnus rosor kan ses som ett samhälle.
    6. Alla bladlössen som lever på Magnus rosor, och nyckelpigorna som äter bladlössen, kan ses som ett samhälle.
  2. Vilka tre påståenden om energiflödet i ett ekosystem är sanna? (2p)
    1. Allt solljus som når jorden tas upp av växter.
    2. I fotosyntesen omvandlas koldioxid och vatten till socker med hjälp av energin i solljuset.
    3. Den mesta energin som finns bunden i kemisk form i kaninen används för att bygga upp räven, när kaninen blir uppäten av en räv.
    4. Den energi som inte används till att bygga upp räven (när den ätit en kanin) lämnar rävens kropp i form av värme.
    5. Andrahandskonsumenter befinner sig alltid på den högsta trofinivån.
    6. Producenterna befinner sig alltid på den lägsta trofinivån.
  3. Till skillnad från energin, återanvänds de kemiska ämnena i ett ekosystem hela tiden. Vilka tre påståenden om kvävets kretslopp är sanna? (2p)
    1. Kväve är livsnödvändigt för alla organismer, eftersom det behövs för att tillverka DNA.
    2. Kväve är livsnödvändigt för alla organismer, eftersom det behövs för att tillverka proteiner.
    3. De flesta växter kan ta upp kvävgas, N2, direkt ur luften.
    4. De flesta växter använder nitrater, \({\sf \text{NO}_3^-}\), för att tillgodose sitt behov av kväve.
    5. När en organism dör och bryts ner, frigörs kvävet framför allt i form av kväveoxider, d.v.s. NO och NO2.
    6. Denitrifikationsbakterier omvandlar kvävgas, N2, till nitratjoner, \({\sf \text{NO}_3^-}\).
       

      Annons

       
  4. Miljögifterna beskriver också en slags kretslopp i ekosystemen. Vilka tre påståenden om miljögifter och deras verkan är sanna? (2p)
    1. Tungmetaller är giftiga, därför att de lätt binder till DNA i cellerna, och därigenom riskerar att orsaka cancer.
    2. Rökare får extra högt tillskott av kadmium, eftersom kadmium lätt tas upp av tobaksplantan.
    3. De omgivande markerna gör ofta att eutrofa sjöar har högre halter av tungmetaller än oligotrofa sjöar.
    4. DDT är ett exempel på ett klorerat kolväte.
    5. DDT används över huvud taget inte alls i världen längre.
    6. Toppkonsumenterna drabbas vanligen hårdast av miljögifter, eftersom miljögifterna anrikas för varje trofinivå.
  5. Vilka tre påståenden om skogen som ekosystem är sanna? (2p)
    1. Förnan i brunjorden består av mull och humus, som blandats om av daggmaskar.
    2. På grund av det låga pH-värdet i podsol, finns där inga daggmaskar.
    3. En indikatorväxt är en växt som växlar färg vid olika pH i marken.
    4. En kalkhaltig berggrund bidrar ofta till att jordtypen som finns ovanpå den blir brunjord.
    5. Blekjordens utseende beror på att det låga pH-värdet i vattnet lakar ut metalljoner ur jorden.
    6. I skogens bottenskikt finner man t.ex. ormbunkar, örter och gräs.
  6. I Sverige finns huvudsakligen två typer av sjöar: oligotrofa och eutrofa sjöar. Vilka tre påståenden om eutrofa sjöars ekosystem är sanna? (2p)
    1. Den jordmån som omger en eutrof sjö är ofta av podsol-typ.
    2. Under kompensationsnivån i en eutrof sjö är det för mörkt för att växter och alger ska kunna överleva.
    3. I strandzonen i en eutrof sjö hittar man typiskt notblomster och näckrosor.
    4. I eutrofa sjöar finns ofta snäckor (sniglar med skal), som kräver ett relativt högt pH.
    5. Eutrofa sjöar finns ofta på (eller är omgivna av) kalkhaltig berggrund.
    6. Eutrofa sjöar har som regel större siktdjup än oligotrofa sjöar.
  7. Vilka tre påståenden om Östersjöns ekosystem är sanna? (2p)
    1. Ett brackvattenhav har en salthalt som ligger mellan 0,05% – 3%.
    2. Blåmusslor från Östersjön är vanligen mindre än blåmusslor från västkusten, eftersom den låga salthalten gör att de inte kan växa lika fort som musslorna på västkusten.
    3. Blåmusslor från Östersjön är vanligen mindre än blåmusslor från västkusten, eftersom rovdjur som t.ex. sjöstjärnor hindrar dem från att bli större – de äts helt enkelt upp om de blir för stora.
    4. Östersjöns kompensationsnivå kallas för språngskikt.
    5. Språngskiktet i Östersjön uppstår genom att alger och blågröna bakterier förser det översta vattenlagret med syrgas.
    6. Språngskiktet i Östersjön uppstår då vatten med låg salthalt har lägre densitet än vatten med hög salthalt, och alltså flyter ovanpå vattnet med högre salthalt.

Del II. Frågor som kräver ett utredande svar.

Svaren på dessa frågor ska skrivas på ett annat papper.

  1. Redogör för kolets kretslopp. Rita gärna en bild för att förklara! (5p)
  2. Östersjön är ett hav som är hårt ansträngt av olika miljöproblem. Välj ut ett av dessa problem, och föreslå en lösning på det! Analysera problemet, och argumentera för varför den föreslagna lösningen är en rimlig lösning på problemet. Ditt svar får inte ta upp mer än 1-2 A4-sidor, och kommer att bedömas med betyget IG, G, VG eller MVG.

    För att kunna få MVG måste för det första visa att du behärskar terminologin på området. Du måste också belysa problemet och din lösning ur olika synvinklar, och kunna se både svagheter och styrkor hos din lösning.

 

   
[Ingen än…]