Ämnenas kretslopp

Information

Kursen i Naturkunskap A ges inte längre, och den här sidan uppdateras inte längre. För mycket bättre sidor om ämnenas kretslopp, se istället de här länkarna:

Inledning

  1. Energin flödar genom ett ekosystem, och går för alltid förlorad
  2. Kemiska ämnen går runt, runt, runt i olika kretslopp

Vattnets kretslopp

  1. Rita upp hav, land
    1. Avdunstning från hav
    2. Kondensering i moln
    3. Nederbörd över land
    4. Ytvatten rinner ner i havet
    5. Nederbörden rinner ner till grundvatten, ut i havet
    6. Nederbörden dricks upp av växter, djur
      1. Växter avger vatten (avdunstning från bladen)
      2. Växter gör om koldioxid och vatten till kolväten
      3. Djuren avger vatten (förbränning av kolväten ger vatten + koldioxid)
      4. Djuren avger vatten (avdunstning)
      5. Djuren avger vatten (kissar, dör)

Vattnet återgår till atmosfären eller grundvattnet

Kolets kretslopp

  1. Koldioxid finns i atmosfären, CO2. (Kan eleverna denna formel?)
    1. CO2 utgör c:a 0,035% av luften
    2. Detta kol utnyttjar växterna till att bygga sina organiska beståndsdelar med.
      1. Rita upp ”koldioxid-atmosfär”
      2. Rita en växt under denna, pil neråt till den = fotosyntes
  2. Vid fotosyntesen bildar växterna socker av koldioxid + vatten + solljus
    1. Alla gröna växter, alger och vissa bakterier innehåller klorofyll = ”solljusfångare”
      1. Klorofyllet i kloroplaster i växtens gröna delar
    2. Kemisk formel för fotosyntesen: 6CO2 + 6H2O + ljusenergi → C6H12O6 + 6O2
      1. CO2 alltså från atmosfären (eller i form av karbonater från vattnet)
      2. ii. H2O från rötterna
    3. Sockret (druvsocker) kan sedan användas som
      1. energireserv
      2. bygga upp andra, mer komplicerade molekyler, t.ex.
        1. stärkelse
        2. cellulosa
        3. fetter
        4. proteiner
  3. Ett djur äter en växt
    1. Rita in detta i kretsloppet på tavlan!
    2. Ämnena (sockret) i växten bryts ner
    3. Djuret utvinner energi ur växtens kemiska beståndsdelar
    4. Detta kallas cellandningen
    5. Kemisk formel för cellandningen: C6H12O6 + 6O2 → 6CO2 + 6H2O + energi
      1. Den frigjorda energin kan användas till att
        1. Röra sig
        2. Bygga upp andra molekyler
        3. Hålla värmen
        4. Med mera...
    6. Rita in pil växt till koldioxid-atmosfär = cellandning
    7. Rita in pil djur till koldioxid-atmosfär = cellandning
  4. Djuret & växten dör – vad händer?
    1. Bryts ner av destruenter
    2. De energirika molekylerna i djuret/växten tas om hand av destruenterna, som utnyttjar energin till att bygga upp sig själva.
    3. Mera cellandning
    4. Rita in dött djur/växt
    5. Rita in destruenter, som ”äter” dött djur/växt
    6. Rita in pil destruent till koldioxid-atmosfär = cellandning
  5. Slutligen: Vad händer med döda växter/djur om de får ligga i marken under lång tid? Låååååång tid?
    1. De blir till stenkol/olja!
    2. Förbränning av stenkol/olja/naturgas ökar koldioxidhalten i atmosfären.

Rita in detta!

Kvävets kretslopp

Kvävets kretsloppKvävets kretslopp.

  1. Fråga eleverna, till vad behöver växter och djur kväve?
    1. Till proteiner och DNA!
  2. Kvävgas i atmosfären (N2) kan bli till nitrater (”användbart” kväve) genom bakterier som gör nitrater eller genom blixtnedslag → NO2 → \({\sf \text{NO}_3^-}\).
  3. Detta tas upp av ffa växter → protein & DNA
  4. Djur äter växter...
    1. Urin (urea) omvandlas till ammoniak till nitrat
  5. Döda växter och djur omvandlas till ammoniak till nitrat
  6. Förbränning vid höga temperaturer ger reaktion mellan luftens kvävgas och syrgas → NO → \({\sf \text{NO}_3^-}\).
  7. Fråga eleverna, hur bildas ny kvävgas?
    1. Det finns s.k. denitrifikationsbakterier som gör det.