Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Ekosystem. Ämnen och energi i omlopp

Information
Kursen i Naturkunskap A ges inte längre, och den här sidan uppdateras inte längre. För mycket bättre sidor om ekosystem, se den här länken.

Inledning

1. Först lite administrativia: Nummer på edra böcker, tack! Och är de klädda?

2. Förra veckans laborationer…?

3. Lite frågor om provet

a. Det är ett ganska litet prov – kanske 1/7 av hela NkA-betyget

b. Gör övningsuppgifterna!

c. Lägg märke till: Ni får slutbetyg i NkA redan när den här terminen är avslutad. Det betyget hänger ju med er hela livet sedan…

Ekologi

4. Fråga eleverna, vad är ”ekologi”

  • a. Läran om samspelet mellan djur och växter i naturen.

Det här innebär att från och med nu skall vi ägna oss åt en stunds klassiskt ”grön” biolog! 😊

Ekosystem

5. Fråga eleverna, har de hört talas om vad ett ekosystem är f'nåt?

  • a. Alla levande varelser som finns inom ett visst område.

Fråga eleverna, hur litet eller stort skall området vara?

  • b. Precis hur litet eller stort som helst – Ett ekosystem kan utgöras av livet i en vattenpöl eller komocka, medan det största ekosystemet vi känner till är hela jordklotet!

 
6. Gör ”mindmap” med ”Ekosystemet” i mitten.

a. Vad påverkar ekosystemet?

Fråga eleverna vad de tror påverkar vad som lever på ett visst ställe!

b. Abiotiska faktorer (icke-levande)

  • i. Ljus
  • ii. Nederbörd (pH)
  • iii. Temperatur
  • iv. Berggrund/jordmån
  • v. Vind
  • vi. Tillgång på mineralämnen
  • vii. Fler?

c. Biotiska faktorer (levande)

i. Växtsamhällen (producenter)

  • 1. Population 1
  • 2. Population 2

Ex.: växtplankton

ii. Djursamhällen (konsumenter)

Populationer

1. Förstahandskonsumenter

Ex. Djurplankton (äter växtplankton)

2. Andrahandskonsumenter

Ex. Pilmask

3. Tredjehandskonsumenter

Ex. små rovfiskar

4. Fjärdehandskonsument

Ex. större rovfiskar

5. Toppkonsument

Ex. Människa

iii. Nedbrytare (destruenter)

Populationer...

1. Svampar

2. Bakterier

7. Gör Wenn-diagram eller mindmap igen: Flera individer av samma art utgör en population; flera populationer utgör ett samhälle, flera samhällen utgör ett ekosystem.

8. Sammanfatta: Mycket i ett ekosystem handlar om vem som äter vem

Vem äter vem?

9. "Vad är det för mening med myggor?" – "Vad är det för mening med svalor?"

  • a. Diskussion kring detta!

10. Vi har en enkel näringskedja ovan: Växtplankton → Djurplankton → Liten fisk → Större fisk → Människa

11. Växtplankton → (Djurplankton) → Krill → Isfisk → Tioarmad bläckfisk → Kejsarpingvin → Sjöleopard → Späckhuggare

12. En näringsväv inkluderar flera djurarter på varje nivå

  • a. Exempel enligt bild s. 147

13. Allting hänger samman – vad händer med späckhuggaren (toppkonsumenten) när den dör? → Allting cirkulerar (kretslopp)

14. När ett djur dör återgår det till enkla ämnen, som sedan kan återanvändas av alla organismer

15. Förutom kolväten (energi, kolkälla) behöver alla organismer kväve (till proteiner, DNA, RNA), fosfor (till DNA), kalium (till annat).

  • a. Spårämnen: Ämnen som endast behövs i liten mängd – men som ändå är livsnödvändiga!
  • i. Magnesium i klorofyll
  • ii. Järn i hemoglobin
  • b. Även andra ämnen behövs, såsom svavel, syre, väte, men vi tar inte upp dem närmre här.
  • 16. Rita bild enligt s. 87
  • a. Fyll på med ämnen som tas upp: C, N, P, K m.m samt energi

17. I många ekosystem är det tillgången på dessa ämnen som avgör vilka organismer som finns.

Flödande energi

18. I ett ekosystem flödar energin.

19. Fråga eleverna, varifrån kommer energin?

  • a. Från solen!

(Egentligen hade de där gamla soldyrkande kulturerna inte helt fel...)

  • b. Av all energi som strålar ut från solen är det en försvinnande del som når jorden... (bild s. 145)

(Rita energipyramid, märk ut olika trofinivåer).

c. Ännu mindre av all den strålningsenergin omvandlas till kemisk energi i växterna.

  • i. Resterande energi → strålningsenergi (värme), bort från planeten jorden

d. 10% av energin i växterna omvandlas till ”gnu” (förstahandskonsument)

  • i. Resterande energi → strålningsenergi (värme), bort från planeten jorden

e. 10% av energin i ”gnun” omvandlas till ”lejon” (andrahandskonsument/toppkonsument)

  • i. Resterande energi → strålningsenergi (värme), bort från planeten jorden

f. 10% av energin i ”lejonet” omvandlas till ”bakterie” (nedbrytare)

20. Bilden på s. 89 är missvisande!

  • a. Mycket mer energi förloras per trofinivå än vad som anges i bilden!

21. Fråga eleverna, om man vill äta så ”energieffektivt” som möjligt, på vilken trofinivå bör man då sikta in sig?

 

 

Också intressant: