Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Prov 2008-09-26 i Ekologi

Artikelindex

Tid: 60 minuter

Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal. Lycka till!

Del I. Ringa in de rätta alternativen!

  1. Vilka tre av följande påståenden om organismernas liv tillsammans är sanna? (3p)
    1. Dyngbaggar (bl.a. tordyvlar) lägger sina ägg i spillning (dynga) från olika djur. Detta kan betraktas som en form av kommensalism.
    2. Myror och bladlöss lever i symbios, eftersom båda parter tjänar på det: Myrorna får sockerhaltigt sekret av bladlössen, och bladlössen får beskydd av myrorna.
    3. Bakterier som infekterar människor räknas vanligen som predatorer.
    4. De flesta parasiterna är skadeinsekter.
    5. Att det finns predatorer i närheten, medför oftast att en bytespopulation far illa.
    6. Parasiter är som regel mycket mindre än sina värddjur.
  2. Betrakta överlevnadskurvorna i figuren nedan.

    Överlevnadskurvor

    Vilka tre av följande påståenden om figuren är sanna? (3p)

     

    Annons

     
    1. Kurva a kan visa överlevnaden för husflugor.
    2. Kurva b kan visa överlevnaden för husflugor.
    3. Kurva c kan visa överlevnaden för människor i norra Europa.
    4. Om mortaliteten är störst i unga åldersklasser, får man en överlevnadskurva som ser ut som kurva a.
    5. Kurva b är typisk för populationer där mortaliteten är högst i högre åldersklasser.
    6. Kurva c är typisk för populationer där mortaliteten är lika hög i alla åldersklasser.

Del II. Frågor som bara kräver ett kort svar

Svaren på de här frågorna skriver du på ett annat papper.

  1. Betrakta nedanstående figur. Den visar hur två insektspopulationer varierar under sommarhalvåret. Den ena kurvan är för bladlöss och den andra för nyckelpigor, som äter bladlöss.

    Hur en predators och ett bytesdjurs populationer följer varandra

    1. Vilken av kurvorna (den övre eller den undre) visar nyckelpigans population? (1p)
    2. Ge en motivering till ditt svar i fråga a). (1p)
    3. Förklara varför de båda kurvorna liknar varandra. (2p)
  2. Betrakta nedanstående figur. Den visar en näringsväv på den afrikanska savannen.

    En näringsväv på savannen

    Under gynnsamma väderförhållanden kan gräshoppspopulationen plötsligt öka explosionsartat. Förklara kortfattat vilka effekter det får på följande populationer, och varför det får det:

    1. Populationen ugglor (2p)
    2. Populationen vattenbufflar (2p)
    3. Populationen giraffer (3p)

Del III. Frågor som kräver utredande svar

Svaren på de här frågorna skriver du på ett annat papper.

  1. Förklara varför artkonkurrens leder till att en arts ekologiska nisch blir smalare! (4p)
  2. Varför får en populations tillväxt formen av en J-kurva? Börja med att redogöra för hur J- respektive S-kurvorna ser ut. Förklara sedan, gärna med hjälp av ett exempel, varför populationstillväxten får formen av en J-kurva! (6p)

Facit

Betygsgränser

Max: 27
Medel:

G: 10,0
VG: 17,5
MVG: 22,5

Del I. Ringa in de rätta alternativen!

  1. a, b, f
  2. a, c, d

Del II. Frågor som bara kräver ett kort svar

 

Annons

 
    1. Den undre.
    2. En predators population är alltid mindre än bytespopulationen, eftersom endast en liten del av energin i bytet kan omvandlas till predator.

      Skrivit att det beror på att "den undre kurvan följer den övre" eller motsvarande -0,5p

    3. Tillgången på föda är avgörande för en populations storlek (1p). När tillgången på bladlöss (den övre kurvan) är god, ökar också antalet nyckelpigor och vice versa (1p).
    1. Den kommer att öka (1p). Det beror på att när tillgången på gräshoppor är god, blir det också fler springnäbbmöss för ugglorna att äta (1p).
    2. Den kommer att minska (1p). Det beror på att gräshopporna äter allt gräs, som också är föda för vattenbufflarna (1p).

      Skrivit att den kommer att öka, men gör antagandet att mängden gräs ökar, och förklarar utifrån det totalt 1p

    3. Den kommer att minska (1p). Det beror på att gasellerna, som precis som vattenbufflarna äter gräs, istället måste mer av akaciaträden (1p). Därmed konkurrerar de med girafferna, som därför kommer att få mindre med föda (1p).

      (Detta är dock inte helt sant: Utifrån den information man får av näringsväven, konkurrerar gaseller och giraffer om samma resurs. Därför ska man dra slutsatsen, att också giraffpopulationen minskar. Men i verkligheten upptar gaseller och giraffer olika ekologiska nischer – de betar på olika höjd – och därför är det inte säkert att giraffpopulationen kommer att minska.)

      Gjort kopplingen att gaseller minskar i antal, och därmed måste lejon äta fler giraffer, vilket i sin tur leder till att giraffpopulationen minskar -1p

Del III. Frågor som kräver utredande svar

Svaren på de här frågorna skriver du på ett annat papper.

  1. Gauses princip: Två arter kan inte uppta samma ekologiska nisch (1p). Om två arter kon-kurrerar med varandra, betyder det att de (helt eller delvis) upptar samma nisch (1p). För att undvika att konkurrera med varandra, måste de välja vilken del av nischen de ska vara i (1p). Därmed smalnas artens ekologiska nisch av (1p).

    Den som väljer att svara med ett exempel, t.ex. med småfåglar som i läroboken, kan naturligtvis ändå få full poäng för motsvarande resonemang:

    På Gotland finns det svartmes, men inte tofsmes eller talltita (1p). På Gotland söker svartmesen föda över hela grangrenen (1p). På fastlandet söker svartmesen föda endast längst ut på granspetsen – detta eftersom den är lättast (1p). Tofsmesen och talltitan konkurrerar med svartmesen, som får en smalare födonisch (1p).

    Talltita, tofsmes och svartmes på fastlandet och på Gotland

  2. J-kurvan: Exponentiell tillväxt (0,5p), därefter krasch (0,5p) och återhämtning (0,5p). S-kurvan: Först exponentiell tillväxt (0,5p), men sedan gör miljön motstånd (0,5p), och populationen stabiliseras kring områdets toleransgräns (0,5p).

    J-kurvaS-kurva

    Om en ny art introduceras på ett ställe, har den inga naturliga fiender, som håller efter den (1p). Då kommer populationen att tillväxa exponentiellt, kraftigt över områdets toleransgräns (1p). När alla resurser är uttömda, kraschar populationen till mycket låga nivåer (1p).

 

 
[Ingen än…]