Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Betula pendula 001Tid: 90 minuter

Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi, linjal.

Språklig bedömning

Vid de mer utförliga frågorna har jag bedömt det vetenskapliga språket i svaret. Dessa bedömningar (gjorda med blå penna) har jag sedan vägt samman till en enda bedömning av språket. Det är denna språkliga sammanvägning (inte de enskilda vid varje fråga) som räknas som A-, C- eller E-poäng.

Språk och kommunikation (1/1/1)

Del I. Fyll i luckorna!

Besvara de här frågorna direkt i det här provhäftet.

  1. Vilken organism hör till vilken grupp? Fyll i rätt bokstav framför organismgrupperna i den högra kolumnen. Varje organism ska bara skrivas in på ett enda ställe i den högra kolumnen, och skriv endast in en organism vid varje organismgrupp. Det blir alltså en hel del luckor i den högra kolumnen.

    Dessutom är det en av organismerna i vänstra kolumnen som inte passar in alls i några av alternativen i högerkolumnen!

    Organism

    Organismgrupp

    a. Diplodocus

    ___ arké

    b. Blåstång

    ___ bakterie

    c. brännmanet

    ___ basidiesvamp

    d. champinjon

    ___ blötdjur

    e. daggmask

    ___ encellig svamp

    f. Euglena (toffeldjur)

    ___ enhjärtbladig växt

    g. hummer

    ___ jämnvarmt ryggradsdjur

    h. jäst

    ___ jämnvarmt ryggradsdjur

    i. korsspindel

    ___ kärlkryptogam

    j. ormbunke

    ___ kärlkryptogam

    k. ostron

    ___ leddjur

    l. sjöstjärna

    ___ leddjur

    m. svala

    ___ mossa

    n. torsk

    ___ nakenfröig växt

    o. ätlig groda

    ___ nässeldjur

     

    ___ plattmask

     

    ___ plattmask

     

    ___ protist

     

    ___ protist

     

    ___ ringmask

     

    ___ svampdjur

     

    ___ tagghuding

     

    ___ tagghuding

     

    ___ tvåhjärtbladig växt

     

    ___ växelvarmt ryggradsdjur

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/-/-)

Del II. Ringa in de rätta alternativen!

  1. Vilka organismer är närmast släkt med varandra? Ringa in de två organismer som är närmare släkt med varandra än den tredje i varje grupp nedan.
    1. brännmanet – zebra – sjöstjärna
    2. björk – toffeldjur – jäst
    3. krokodil – klockgroda – örn
    4. daggmask – blodigel – plattmask

       
      Svara på frågor om och beskriva biologiska företeelser och förlopp (1E/1C/–)

  2. Vilka tre av följande påståenden om evolutionens grundpelare (mekanismer) är korrekta?
    1. I en viss population finns det praktiskt taget alltid en genetisk variation. 
    2. I en föränderlig miljö är det vanligt att individer muterar sig för att kunna anpassa sig till den nya miljön. 
    3. Individer som är heterozygoter har oftast högre fitness. 
    4. När vi människor ägnar oss åt husdjursavel, gör vi en form av konstlat urval. 
    5. Den individ som är bäst anpassad till sin miljö, har störst sannolikhet att föra sina gener vidare till nästa generation. 
    6. Populationer med mycket liten genetisk variation har sannolikt genomgått en mycket lång evolution (d.v.s. det är mycket länge sedan de uppstod som art). 


    Analysera och besvara frågor
    (1E/1C/-)

  1. Vilka tre av följande påståenden om de vetenskapliga beläggen för evolutionsteorin är korrekta?
    1. Ett ledfossil är ett fossiliserat leddjur.
    2. Organ som är homologa har samma evolutionära ursprung.
    3. Den fylogenetiska regeln visar hur analoga organ utvecklas hos olika djurarter.
    4. Med hjälp av stratigrafi kan man bestämma åldern på olika lager i sedimentära bergarter.
    5. Rovdinosaurien Tyrannosaurus rex är ett klassiskt exempel på ett riktigt bra ledfossil.
    6. Likheter i DNA-sekvens kan betraktas som ett mått på hur pass nära släkt två organismer är.Proteiner är uppbyggda av aminosyror.


    Analysera och besvara frågor
    (1E/1C/-)

  2. Vilka tre av följande påståenden om evolutionära begrepp är korrekta?
    1. Ett selektionstryck selekterar bort (”väljer” bort) individer med lägre fitness.
    2. Vid samevolution kan två eller flera organismer utöva selektionstryck på varandra.
    3. Samevolution kan endast observeras i förhållandet mellan predator och bytesdjur.
    4. Att arter som är nära släkt med varandra också liknar varandra kan ses som ett exempel på konvergent evolution.
    5. Hur ”urfiskens” fenor utvecklats till vinge hos fågel, fena hos val och hand hos människa är ett exempel på divergent evolution.
    6. Förekomsten av analoga organ kan ses som ett tecken på divergent evolution. 


    Analysera och besvara frågor
    (1E/1C/-)

  3. Vilka tre av följande påståenden om artbildning och om livets historia är korrekta?
    1. Det är mycket vanligt att nya djurarter uppstår som hybrider av två olika arter.
    2. Artbildning har aldrig observerats, vare sig i laboratorium eller ute i fält.
    3. Fossiliserade stromatoliter är några av de tidigaste spåren av liv på jorden.
    4. Fåglar är ättlingar i rakt nedstigande led till flygödlorna.
    5. Dinosaurier var vanligt förekommande under trias, jura och krita.
    6. De första ”organismernas” arvsmassa bestod troligen av RNA. 


    Analysera och besvara frågor
    (1E/1C/-)

  4. Vilka tre av följande påståenden om systematik och indelningen av livet är korrekta?
    1. I Linnés binomiala system kan varje klass delas upp i ett antal ordningar.
    2. På latin heter lind (det träd som finns på Spykens skolgård) Tilia cordata. I det namnet betecknas ”cordata” som artnamnet.
    3. Mossor förökar sig endast könlöst.
    4. Lövträd har funnits längre på jorden än barrträd.
    5. Ett gemensamt drag hos alla däggdjur, som antyder att de har ett gemensamt ursprung, är att de diar (ammar) sina ungar.
    6. Lansettfisken är ett ryggsträngsdjur. 


    Analysera och besvara frågor
    (1E/1C/-)

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

Besvara de här frågorna på ett annat papper.

Björk.Björk. Vitmossa,Vitmossa.
  1. Jämför björk med vitmossa. Utred vilka anpassningar till landliv som björken har jämfört med vitmossan, och på vilket sätt de utgör anpassningar till landliv. 


    Svara på frågor om och beskriva biologiska företeelser och förlopp
     (-/1C/1A)

  2. Enligt Carl von Linné och hans världsbild var organismvärlden oföränderlig, och kunde lätt delas in i olika arter. Det här med vad som är olika arter är dock problematiskt. Ge en definition på vad en art är, och utred så utförligt och nyanserat som möjligt vad det finns för problem med den definitionen. 


    Teoriers och modellers giltighet och begränsningar (1E/1C/1A)

  3. Evolution kan ses som en förändring av allelfrekvenser över tid. Hur då? Utgå ifrån ett exempel (påhittat eller verkligt) och förklara så utförligt och nyanserat som möjligt. Förklara med stöd av en eller flera förklarande bilder.


    Svara på frågor om och beskriva biologiska företeelser och förlopp (1E/1C/1A)


Facit

Betygsgränser

Max: 25 (10/11/4)
Medel: 20,7 (9,6/8,3/2,8)

 

Betyg

Poäng

E

7,5

     

D

13,0

varav

5,5

A- eller C-poäng

C

17,0

varav

8,5

A- eller C-poäng

B

19,0

varav

2,0

A-poäng

A

22,0

varav

3,0

A-poäng

Del I. Fyll i luckorna! 


    1. Diplodocus – jämnvarmt ryggradsdjur
    2. blåstång – protist
    3. brännmanet – nässeldjur
    4. champinjon – svamp
    5. daggmask – ringmask
    6. Euglena (toffeldjur) – protist
    7. hummer – leddjur
    8. jäst – svamp
    9. korsspindel – leddjur
    10. ormbunke – kärlkryptogam
    11. ostron – blötdjur
    12. sjöstjärna – [inte med]
    13. svala – jämnvarmt ryggradsdjur
    14. torsk – växelvarmt ryggradsdjur
    15. ätlig groda – växelvarmt ryggradsdjur

Del II. Ringa in de rätta alternativen!


    1. Zebra – sjöstjärna
    2. Björk – jäst
    3. Krokodil – örn
    4. Daggmask – blodigel
  1. a, d, e
  2. b, d, f
  3. a, b, e
  4. c, e, f
  5. a, e, f

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

  1. Bedömning:

    • C – Eleven utreder kortfattat om en anpassning till landliv som björken har jämfört med vitmossan.
    • A – Eleven utreder utförligt om två eller fler anpassningar till landliv som björken har jämfört med vitmossan, och varför de utgör anpassningar till landliv.:
  2. Bedömning:
    • E – Eleven ger en godtagbar definition på vad en art är, till exempel att två individer av olika arter inte kan para sig och få fertil av komma.
    • C – Eleven redogör utförligt för ett av problemen i punkterna nedan.
    • A – Eleven redogör utförligt och nyanserat för två eller fler av problemen i punkterna nedan.
      • Hybrider kan bildas
      • Skillnaden mellan individer av en och samma art kan vara så stor att de kan betraktas som olika arter (exempelvis olika hundraser)
      • Det finns organismer som förökar sig könlöst (t.ex. bakterier)
  3. Bedömning
    • E – Eleven beskriver ett exempel översiktligt, t.ex. hur evolution hos björkmätare ser ut.
    • C – Eleven beskriver utförligt hur olika alleler påverkar organismernas egenskaper (t.ex. björkmätarnas färg/mönster), och hur de förändras i olika miljöer.
    • A – Eleven förklarar utförligt och nyanserat, med hjälp av en graf över allelfrekvenser som illustrerar och stöttar texten (eller nämner att frekvensen för en viss allel går från en procentsats till en annan).