Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Slutprov 2004-06-01 i Biologi A för Nv1A

Del I. Ringa in de rätta svaren.

För full poäng krävs att endast de korrekta svaren är markerade. Poängantalet ger ingen ledning om hur många alternativ som är korrekta.

  1. Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. Om miljön kräver det, så muterar en individ i en population för att bättre kunna klara av miljöförändringar. (Ledtrådar)
    2. I en viss population finns det en genetisk variation. (Ledtrådar)
    3. Giraffernas långa halsar har uppstått genom att de sträckte på sig, och därigenom blev halsarna längre. (Ledtrådar)
    4. Det är mycket vanligt att nya djurarter uppstår som hybrider av två olika arter. (Ledtrådar)
    5. Den individ, som är bäst anpassad till sin miljö, har störst sannolikhet att föra sina gener vidare till nästa generation. (Ledtrådar)
    6. Två olika arter kan definieras som två olika populationer, som separeras av en eller flera korsningsbarriärer. (Ledtrådar)
  2. Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. Två arter som lever i symbios, gör det troligen p.g.a. samevolution. (Ledtrådar)
    2. Hur ”urfiskens” fenor utvecklats till vinge hos fågel, fena hos val och hand hos människa är ett exempel på divergent evolution. (Ledtrådar)
    3. För en viss individ – t.ex. en tornsvala – är det viktigt att lägga så många ägg som möjligt, för att få så hög fitness som möjligt. (Ledtrådar)
    4. S.k. riktat urval gynnar avvikare i en population, och medför att nya egenskaper kan börja framträda hos en art. (Ledtrådar)
    5. Organ, som har ett gemensamt evolutionärt ursprung kallas för rudimentära organ. (Ledtrådar)
    6. När vi människor ägnar oss åt husdjursavel, gör vi en form av konstlat urval. (Ledtrådar)
  3. Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. Ett djur som t.ex. avger ett varningsläte, gör det så att säga för ”artens bästa”, d.v.s. för att säkra artens fortlevnad.
    2. Många beteenden hos djur är helt styrda av deras gener. Detta gör att beteenden som ökar den egna fitnessen gynnas av det naturliga urvalet.
    3. Även de flesta komplexa beteenden hos djur styrs av gener, och djuret behöver inte någon som helst föregående inlärning för att korrekt kunna utföra beteendet.
    4. Retningssummation innebär att en viss retning måste upprepas flera gånger för att utlösa ett visst beteende.
    5. Instinktshandlingar utlöses oftast av någon form av stimulus, som kallas för nyckelretning.
    6. Gökungens stora gap fungerar som ett supernormalt stimulus, avsett att få värdföräldrarna att mata ungen ännu intensivare.
  4. Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. En överslagshandling uppträder ofta hos ett visst djur när motivationen att göra två helt olika saker är lika stor.
    2. Taktila kommunikationssignaler kan fungera som nyckelretningar.
    3. För lejon kan det vara fördelaktigt att leva i flock om tillgången på bytesdjur är sämre.
    4. Polygami är mycket vanligare hos fåglar än hos däggdjur.
    5. Påfågelhannarnas praktfulla stjärtfjädrar är troligen ett resultat av sexuell selektion.
  5. Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. Proteiner består huvudsakligen av kvävebaser.
    2. Ett enzym kan sägas vara ett protein, som noggrant styr en viss reaktion i cellen.
    3. En prokaryot cell kännetecknas bl.a. av att den inte har någon cellkärna.
    4. Eukaryota celler kan inte ha cellvägg.
    5. Prokaryota celler har inga organeller.
    6. Ribosomer finns hos djur- och växtceller, men inte hos bakterier.
  6. Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. Vid translationen skrivs informationen i DNA-molekylen om till RNA.
    2. Mängden DNA i en delningskromosom är dubbelt så stor som i en ”vanlig” kromosom.
    3. I mitosens anafas och i meiosens anafas II dras systerkromatiderna mot varsin centrosom.
    4. En gen kan slås på, om cellen behöver det protein som bildas med genen som mall, och slås av om cellen inte längre behöver proteinet.
    5. Både adenin och tymin kan baspara med uracil.
    6. Under meiosens metafas II kan kromosomerna byta material med varandra genom s.k. överkorsningar.
  7. Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. Vid dihybrid klyvning kan man räkna med att klyvningstalet blir ungefär 3:1.
    2. Zygoter är exempel på diploida celler, medan gameter är exempel på haploida celler.
    3. För att ett dominant anlag skall synas i fenotypen, krävs det att genotypen är heterozygot.
    4. Monogena egenskaper är ofta just dominanta eller recessiva.
    5. Om en hane, som är heterozygot i ett locus, parar sig med en hona, som är heterozygot i samma locus, kommer man att få ut 4 st. olika fenotyper i avkomman.
    6. Om man får klyvningstalet 2:1:1 i ett korsningsförsök där två olika anlag testas (t.ex. blomfärg och frönas form), kan det tyda på att generna är kopplade.
  8. I påståendena nedan skall du förutsätta att inga mutationer sker! Vilket/vilka av följande påståenden är sanna? (2p)
    1. En recessiv könsbunden (X-länkad) genetisk defekt ärvs ofta från morfar till dotterson.
    2. Om ena föräldern i ett par har 1 (ett) anlag för en dominant autosomal genetisk sjukdom kommer 100% av deras barn att få sjukdomen.
    3. Om ena föräldern i ett par lider av en recessiv autosomal genetisk sjukdom, och den andra är helt frisk (inte ens anlagsbärare), är det minst 50% chans att någon av barnen får anlag för sjukdomen.
    4. Om den ena av tvillingarna i ett enäggstvillingpar lider av en dominant autosomal genetisk sjukdom, är det 100% sannolikhet att också den andra tvillingen har sjukdomen.
    5. Det är inte säkert att polygena egenskaper kommer till uttryck, om inte miljön tillåter det.

Del II. Frågor som kräver ett utredande svar

Svaren på de här frågorna skall skrivas på annat papper.

  1. Blomflugan är en liten fluga med gul/svart färgteckning, som liknar en geting. Blomflugan är själv alldeles ofarlig. Namnge denna typ av färgteckning, och förklara ur ett etologiskt och evolutionärt perspektiv hur blomflugans färgteckning kan ha uppstått! (4p)

  2. Redogör utförligt med ord och bild hur man med hjälp av DNA-analys kan knyta en misstänkt brottsling till t.ex. ett mordvapen eller en brottsplats! (6p)

 

◀ | ▶ >>