Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Plocka fram

  • DNA-modell

Repetera DNA

  • Var finns det?
    • Hos eukaryoter: I cellkärnan
    • Hos bakterier: I cytoplasman (cellvätskan)
  • Hur är det uppbyggt?
  • Vad har det för uppgifter?
    • Föra arvet vidare
    • Vara mall för proteiner

Kromosomer och DNA

  • Vad är det för skillnad på kromosomer och DNA?
    • Kromosomen består av DNA
    • Allt DNA är inte kromosomer!
  • Bakteriekromosomen
    • Rita upp en schematisk bakterie!
    • Rita in kromosom
      • Endast en kromosom!
      • cirkulär
      • Innehåller bakteriens arvsmassa
      • några tusen gener
      • några miljoner baspar
    • Rita in plasmider
      • Litet, ringformat ”extra-DNA”
      • Ger bakterien extra egenskaper – ”superpowers”.
      • Exempel:
        • antibiotikaresistens
        • gener för kvävefixering
        • gener för vissa gifter, s.k. exotoxiner
      • Plasmider kan överföras mellan bakterier
      • En del bakterier kan ta upp plasmider från omgivningen
        • Liknelse med dataspel typ Doom, Quake... ;-)
    • Rita in ribosomer
      • Sköter proteinsyntesen!
  • Den eukaryota kromosomen
    • I cellkärnan
    • Linjär
    • Människa: 30 000 gener, 3 miljarder baspar
    • Människa: 23 par kromosomer
  • Vid celldelningen packas kromosomen
    • ENDAST vid celldelningen – i övrigt är kromosomerna ”uppnystade”
    • 1:a packningsnivån: DNA-molekylen lindad två varv runt histonproteiner.
      • Kallas nukleosom
    • Nukleosomerna ser lite ut som ett pärlband
    • ”Pärlbandet” packas ytterligare
      • ...och ytterligare...
      • ...tills en maxialt packad kromosom framträder
    • Denna typiska X-formade kromosom kallas delningskromosom
      • uppträder alltså ENDAST under celldelning

Generna uttrycks – transkription

  • DNA är mall för proteiner
  • Kommer eleverna ihåg?
    • DNA transkriberas till mRNA, som translateras till proteiner
    • Vad gör proteinerna då?
      • Sköter (nästan) alla cellens funktioner!
  • Transkription: DNA skrivs om om till RNA
    • DNA-kedjan öppnas upp
    • RNA-polymeras ”läser av” koden i DNA-molekylen: A, T, C, G, A, A, G osv.
    • När ett ”A” läses av: U kopplas in
    • När ovanstående DNA-snutt läses av, bildas RNA med sekvensen UAGCUUC
  • Transkriptionen avslutas
    • FEL i elevernas lärobok (s. 149): Den avslutas INTE vid sk. stoppkodon. I själva verket är det inte väl känt hur transkriptionen avslutas. För den som vill veta mera rekommenderas kursen Bioteknik, 100p.
  • Splitsning
    • Hos eukaryoter mognar RNA-molekylen
    • Inte allt DNA som transkriberats kodar för protein
    • Onödiga delar – ibland kallat ”skräp-DNA” – klipps bort i en process som kallas splitsning (eng. splicing)