Plocka fram

• DNA-modell

Repetera DNA

• Var finns det?
  • Hos eukaryoter: I cellkärnan
  • Hos bakterier: I cytoplasman (cellvätskan)
• Hur är det uppbyggt?
• Vad har det för uppgifter?
  • Föra arvet vidare
  • Vara mall för proteiner

Kromosomer och DNA

• Vad är det för skillnad på kromosomer och DNA?
  • Kromosomen består av DNA
  • Allt DNA är inte kromosomer!
• Bakteriekromosomen
  • Rita upp en schematisk bakterie!
  • Rita in kromosom
    • Endast en kromosom!
    • cirkulär
    • Innehåller bakteriens arvsmassa
    • några tusen gener
    • några miljoner baspar
  • Rita in plasmider
    • Litet, ringformat ”extra-DNA”
    • Ger bakterien extra egenskaper – ”superpowers”.
    • Exempel:
      • antibiotikaresistens
      • gener för kvävefixering
      • gener för vissa gifter, s.k. exotoxiner
    • Plasmider kan överföras mellan bakterier
    • En del bakterier kan ta upp plasmider från omgivningen
      • Liknelse med dataspel typ Doom, Quake... ;-)
  • Rita in ribosomer
    • Sköter proteinsyntesen!
• Den eukaryota kromosomen
  • I cellkärnan
  • Linjär
  • Människa: 30 000 gener, 3 miljarder baspar
  • Människa: 23 par kromosomer
• Vid celldelningen packas kromosomen
  • ENDAST vid celldelningen – i övrigt är kromosomerna ”uppnystade”
  • 1:a packningsnivån: DNA-molekylen lindad två varv runt histonproteiner.
    • Kallas nukleosom
  • Nukleosomerna ser lite ut som ett pärlband
  • ”Pärlbandet” packas ytterligare
    • ...och ytterligare...
    • ...tills en maxialt packad kromosom framträder
  • Denna typiska X-formade kromosom kallas delningskromosom
    • uppträder alltså ENDAST under celldelning

Generna uttrycks – transkription

• DNA är mall för proteiner
• Kommer eleverna ihåg?
  • DNA transkriberas till mRNA, som translateras till proteiner
  • Vad gör proteinerna då?
    • Sköter (nästan) alla cellens funktioner!
• Transkription: DNA skrivs om om till RNA
  • DNA-kedjan öppnas upp
  • RNA-polymeras ”läser av” koden i DNA-molekylen: A, T, C, G, A, A, G osv.
  • När ett ”A” läses av: U kopplas in
  • När ovanstående DNA-snutt läses av, bildas RNA med sekvensen UAGCUUC
• Transkriptionen avslutas
  • FEL i elevernas lärobok (s. 149): Den avslutas INTE vid sk. stoppkodon. I själva verket är det inte väl känt hur transkriptionen avslutas. För den som vill veta mera rekommenderas kursen Bioteknik, 100p.
• Splitsning
  • Hos eukaryoter mognar RNA-molekylen
  • Inte allt DNA som transkriberats kodar för protein
  • Onödiga delar – ibland kallat ”skräp-DNA” – klipps bort i en process som kallas splitsning (eng. splicing)