Videogenomgång (flippat klassrum)

Livets träd

Alla levande organismer på jorden är släkt med varandra!

Ungefär såhär menar vi idag att alla organismer är släkt med varandra.Ungefär såhär menar vi idag att alla organismer är släkt med varandra.

Tre domäner

Se också "Tre typer av celler".

Bakterier

Uppstod för 3,5–4 miljarder år sedan

Det finns fantastiskt många av dem!

  • Det finns fler bakterieceller i dig än människoceller!

Bakteriernas byggnad

Alla saknar cellkärna

Vissa kan ha cellvägg (ej av cellulosa, utan av peptidoglykan)

Vissa kan ha flagell/-er (gissel; av lat. flagellum, piska)

  • Fungerar som propeller
  • Driver bakterien framåt

Vissa bakterier kan ha pili

  • Pili är som en slags krokar, håller fast i underlaget eller annan bakterie

Vissa kan bilda sporer

  • Skyddar bakterierna vid t.ex. uttorkning

Svepelektronmikroskopbild av några bakterier, nämligen Escherichia coli. Svepelektronmikroskopbild av några bakterier, nämligen Escherichia coli.

Arkéer

Liknar bakterier, då de saknar cellkärna

Biokemiskt liknar de mest eukaryoterna

  • Därför tror man att de är närmare släkt med eukaryoter än med bakterier

Arkéer är mycket annorlunda jämfört med både bakterier och eukaryoter

De har:

  • annorlunda struktur på cellväggen (de som har cellvägg)
  • annorlunda membranlipider
  • extrema livsmiljöer (ex. mycket salt, mycket surt, mycket varmt)

Svepelektronmikroskopbild av några arkéer.Svepelektronmikroskopbild av några arkéer.

Eukaryota

Större än både bakterier och arkéer: Har cellkärna, organeller.

Kan ha cellvägg av cellulosa (eller kitin).

Kan bilda flercelliga organismer: Du och jag!

Kan delas in i protozoer, diatomer (kiselalger), alger, växter, svampar & djur

Protozoer

Vattenlevande encelliga eukaryota organismer.

Blepharisma japonicum, ett exempel på en protozo.Blepharisma japonicum, ett exempel på en protozo.

Diatomer sedda genom ett ljusmikroskop.Diatomer sedda genom ett ljusmikroskop.

Diatomer (kiselalger)

Också vattenlevande encelliga, men till formen tudelade.

Alger

Vattenlevande, flercelliga med kloroplaster.

Har ej vävnader (som växter).

Blåstång, ett exempel på en alg.Blåstång, ett exempel på en alg.

Linnea borealis, ett exempel på en växt. Linnea borealis, ett exempel på en växt.

Växter

Landlevande (huvudsakligen), flercelliga med kloroplaster och cellvägg av cellulosa.

Har olika typer av specifik vävnad: Hud (epidermis), grundvävnad och ledningsvävnad.

Svampar

Flercelliga, men kan vara encelliga.

Kan ha cellvägg med kitin.

Ängschampinjon, en typisk svamp.Ängschampinjon, en typisk svamp.

Schimpans, ett av många djur.Schimpans, ett av många djur.

Djur

Flercelliga (tidigare "encelliga djur" förs till protozoerna).

Ingen cellvägg, inga kloroplaster.

Två ålderdomliga begrepp

Försök att undvika följande begrepp. De är nämligen ålderdomliga, och avspeglar inte deras evolutionära samband. Ändå används de fortfarande mycket (inte minst i skolverkets mål för kursen i Biologi 1!), så därför måste du ändå känna till dem.

Prokaryoter

Prokaryoterna är celler utan cellkärna, d.v.s. bakterierna och arkéerna.

  • Eftersom arkéerna troligen är mer släkt med eukaryoter än med bakterier är det ingen bra idé att gruppera dem med bakterierna.

Protista

Protister är nästan en grupp för "övriga" organismer, dit man fört både encelliga eukaryoter, diatomer och alger.

  • Grupperingen avspeglar inte deras evolutionära samband, bör därför undvikas.

Instuderingsfrågor

Öva dig själv genom att besvara instuderingsfrågorna på den här länken.