Videogenomgång (flippat klassrum)
Pojke eller flicka? Hur könet bestäms
Människans könskromosomer
Människan har 22 par autosomala kromosomer och 1 par könskromosomer.
En bild, så kallad karyotyp, av människans kromosomer. Mänskliga celler är diploida, vilket innebär att varje kromosom finns i två upplagor. Könskromosomerna kan vara både XY (män) och XX (kvinnor).
Människans X- och Y-kromosom (i metafasstadiet).Hos människa är könskromosomerna X & Y.
- "Dagens svåra ord": Autosomala kromosomer = kromosomer som inte är könskromosomer.
Kombinationen av könskromosomer bestämmer individens kön.
- XX = flicka
- XY = pojke
- YY finns inte naturligt (men lär ha framställts artificiellt hos möss).
- Andra könskromosomavvikelser finns, t.ex. Turners syndrom (X0) och Klinefelters syndrom (XXY).
Meios hos kvinnor
Varje kroppscell innehåller två X-kromosomer (XX).
Vid meiosen halveras kromosomantalet
- Därför innehåller varje äggcell en X-kromosom.
Meios hos män
Varje kroppscell innehåller en X- och en Y-kromosom (XY).
Vid meiosen halveras kromosomantalet
- Därför innehåller hälften av spermierna en X-kromosom, hälften en Y-kromosom.
Därför:
- Spermien bestämmer könet.
- 50-50 att det blir pojke/flicka.
Andra djur
Koltrasthanen är ZZ. Hos de flesta insekterna är honor XX och hanar XY.
Fåglar, fiskar, fjärilar:
- Honorna är heterogameter (= har olika könskromosomer), ZW.
- Hannarna är homogameter (har samma könskromosomer), ZZ.
Bin, getingar, myror m.fl.:
- Honorna är diploida, XX.
- Hannarna är haploida, X0.
En tigerräkhona med rom under buken. Krokodiler, ödlor:
- Kön bestäms av "ruvningstemperatur".
- Lägre temperatur ⇒ hane; högre ⇒ hona.
Räkor
- Kön varierar med åldern. De börjar sitt liv som hanar, när de blir äldre och större blir de honor.
Genen för färgseende (hos människa)
Den som är färgblind kan inte se att det står siffran 74 i bilden. Sitter på X-kromosomen, skrivs XF.
- Y-kromosomen saknar denna gen, och kan därför skrivas Y0.
Defekt allel skrivs f.
Kvinnor
- XFXF: Normalt färgseende
- XFXf: Normalt färgseende, anlagsbärare
Män
- XFY0: Normalt färgseende
- XfY0: Färgblind
Färgblindhet ärvs typiskt från morfar till dotterson
Korsningsschema: Färgblind pappa XfY0 × normalt färgseende kvinna XFXF
Äggceller | |||
XF | XF | ||
S p e r m i e r |
Xf | XFXf Normalt färgseende, anlagsbärare |
XFXf Normalt färgseende, anlagsbärare |
Y0 | XFY0 Normalt färgseende |
XFY0 Normalt färgseende |
En anlagsbärande flicka växer upp och får barn med en normalt färgseende man: XFXf × XFY0:
Äggceller | |||
XF | Xf | ||
S p e r m i e r |
XF | XFXF Normalt färgseende, ej anlagsbärare |
XFXf Normalt färgseende, anlagsbärare |
Y0 | XFY0 Normalt färgseende |
XfY0 Färgblind |
Av flickorna kommer 50 % att vara anlagsbärare. Av pojkarna kommer 50 % att vara färblinda, eftersom de bara har en X-kromosom.
Exempel på släktträd
Från morfar till dotterson …
I F1-generationen blir alla kvinnor anlagsbärare. I F2-generationen blir 50 % av kvinnornas döttrar anlagsbärare och 50 % av kvinnornas söner färgblinda.