Den allra tidigaste typen av sinne?
Biologi = tillämpad kemi
- Därför behöver alla organismer känna igen molekyler i sin omgivning.
- Känna igen molekyler i omgivningen = lukta/smaka!
När en cell "doftar" känner den igen "doftämnen" – molekyler och joner i omgivningen – och reagear på dem.
En amöba kan "sniffa" sig till en bakterie och fagocytera (äta upp) den.
När en feromonmolekyl från en parningsvillig hona binder till receptorer i den amerikanska månspinnarens antenner sker också ett svar. Svaret är mer komplext än för amöban, men principen är densamma.
Människans luktorgan
I näshålans övre del sitter luktbulben (1). Från den leder bipolära neuron (6) ner i epitelet (4). De bipolära neuronens dendriter är receptorer för doftmolekylerna.
Näshålans insida är täckt av epitelceller som utsöndrar slem.
Doftmolekyler i luften diffunderar genom slemmet, binder till receptorer på de bipolära neuronen.
Neuronen depolariseras, fyrar av rakt in i hjärnan som registrerar en doft.
Människans smakorgan (tungan)
I de knottriga papillerna på tungan sitter smaklökarna.
Smakämnen löser sig i saliven, binder till receptorer i smakcellerna (gustatory cells) i smaklökarna.
Intilliggande nervceller fyrar av, hjärnan registrerar smaken.
Vad är smak?
Fem (allmänt accepterade) grundsmaker:
- Sött
- Salt
- Surt
- Beskt
- Umami
Smaken kan kännas över hela tungan (inte i specifika zoner, som man tidigare trott).
Smak = grundsmaker + doft + konsistens
