Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Prov 2015-05-28: Proteinernas struktur och kemi

Tid: 80 minuter

Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi, linjal.

Betygsmatris

Dina svar kommer att bedömas enligt nedanstående matris:

 

E

C

A

Be­grepp, mo­dell­er, teo­ri­er och ar­bets­me­tod­er

Eleven re­do­gör över­sikt­ligt för in­ne­bör­den av dem

Eleven re­do­gör ut­för­ligt för in­ne­bör­den av dem

Eleven re­dog­ör ut­för­ligt och ny­an­se­rat för in­ne­bör­den av dem

Svara på frå­gor om och be­skri­va biologiska samband

Med viss sä­ker­het, exem­pli­fi­e­rar

Med viss sä­ker­het, exem­pli­fi­e­rar

Med sä­ker­het, exem­pli­fi­e­rar och ge­ne­ra­li­se­rar kring biologiska samband

Ana­ly­se­ra och be­sva­ra frå­gor

Enkla frågor i be­kan­ta si­tu­a­tion­er med till­freds­stäl­lan­de re­sul­tat

Komplexa frå­gor i be­kan­ta si­tu­a­tion­er med till­freds­stäl­lan­de re­sul­tat

Komplexa frå­gor i be­kan­ta och nya si­tu­a­tion­er med gott re­sul­tat

Tolka re­sul­tat, ut­vär­de­ra me­to­der och dra slut­sats­er av ex­pe­ri­ment

Eleven ger enk­la om­dömen samt mo­ti­ve­rar sina slut­sats­er med enk­la re­so­ne­mang.

Eleven ger enk­la om­dömen samt mo­ti­ve­rar sina slut­sat­ser med väl­grun­da­de re­so­ne­mang.

Eleven ger ny­an­se­ra­de om­dömen samt mo­ti­ve­rar sina slut­sat­ser med väl­grun­da­de och ny­an­se­ra­de re­so­ne­mang.

Vid behov fö­re­slår ele­ven ock­så för­änd­ring­ar.

Språk och kom­mu­ni­ka­tion

Eleven an­vän­der med viss sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pas­sar till viss del sin kom­mu­ni­ka­tion till syfte och sam­man­hang.

Eleven an­vän­der med viss sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pas­sar till stor del sin kom­mu­ni­ka­tion till syfte och sam­man­hang.

Eleven an­vän­der med sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pas­sar till stor del sin kom­mu­ni­ka­tion till syf­te och sam­man­hang.

Vid varje fråga står det vad som bedöms och på vilken nivå du kan besvara frågan.

Språklig bedömning av provet

Vid de mer utförliga frågorna har jag bedömt det vetenskapliga språket i svaret. Dessa bedömningar har jag sedan vägt samman till en enda bedömning av språket. Det är denna språkliga sammanvägning (inte de enskilda vid varje fråga) som räknas som A-, C- eller E-poäng.

Språk och kommunikation (1/1/1)

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)

  1. Ge exempel på ett protein som huvudsakligen har som funktion att vara näring.

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/0/0)

  2. Titta på nedanstående bild. Den visar en 3D-modell av hemoglobin.
    3D-modell av hemoglobin. 3D-modell av hemoglobin.
    1. Hur många subenheter ingår i proteinet?

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/0/0)

    2. Rita en eller flera pilar och markera proteinets prostetiska grupp(er).

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/0/0)

  3. Betrakta figuren här nedan.
    Vad är detta? Vad är detta?
    1. Vad kallas strukturen?

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/0/0)

    2. Rita in 3 till 5 ställen i strukturen där det bildas vätebindningar, som bidrar till att hålla samman strukturen.

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/0/0)

  4. Följande DNA-snutt transkriberas och translateras:

    3'-TACGCGCCCAGACATACT-5'

    Vilket blir
    1. den resulterande RNA-strängen (3'- och 5'-ändarna skall vara med)?

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/0/0)

    2. den resulterande oligopeptiden?

      Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/0/0)

Del II. Ringa in de rätta alternativen.

  1. Vilka tre av följande påståenden om proteiners struktur och uppbyggnad är korrekta?
    1. Ett typiskt protein har en molmassa på 10 000 – 100 000 g/mol.
    2. Proteiner som endast består aminosyror kallas konjugerade.
    3. Ett typiskt mänskligt protein består av c:a  30 000 aminosyror.
    4. Ett proteins tertiärstrukturer hålls ofta samman med disulfidbryggor.
    5. En prostetisk grupp är en slags aminosyra.
    6. När syrgas binder till hemoglobin fungerar syrgas som en ligand.

     (Analysera och besvara frågor: 1/1/0)

  2. Vilka tre av följande påståenden om proteinsyntesen är korrekta?
    1. Vid translationen ”översätts” informationen i mRNA-molekylen till aminosyror (och protein).
    2. Translationen startar med att ribosomens stora och lilla subenhet binder till mRNA-molekylens startkodon.
    3. Vid translationen avläses mRNA-strängen i 5'→3'-riktning.
    4. tRNA-molekylens aminosyra är kovalent bunden till tRNA:ts antikodon.
    5. Under proteinsyntesen bildas s.k. disulfidbryggor mellan alla de ingående aminosyrorna.
    6. Antikodonets sekvens avgör vilken aminosyra tRNA-molekylen bär på.

       (Analysera och besvara frågor: 1/1/0)

  3. Vilka tre av följande påståenden om kloning och genmodifiering samt proteiners struktur och funktion är korrekta?

    1. Bakterier som innehåller plasmider är alltid GMO, genetiskt modifierade organismer.
    2. I kloningskassetten i en plasmidvektor sitter gener, som kodar för enzymer som är nödvändiga för att plasmiden skall kunna replikeras.
    3. En vanligt förekommande typ av selektionsmarkör är en antibiotikaresistensgen.
    4. När man denaturerar ett protein genom att värma på det, är denatureringen oftast reversibel.
    5. Ett protein i sin nativa form är biologiskt aktivt.
    6. När ett enzym eller annat protein utför ”sin” uppgift, förändras ofta dess struktur.I fotosyntesens ljusberoende reaktion bildas bl.a. glukos.

      (Analysera och besvara frågor: 1/1/0)

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

Besvara de här frågorna på ett separat papper.

  1. Förklara varför man kan förvänta sig att finna t.ex. aminosyrorna valin, leucin, isoleucin och fenylalanin på ytan av ett protein som är instucket i cellmembranet.

    Svara på frågor om och beskriva biologiska samband (1/1/0)

  2. I en viss autoimmun sjukdom, Rheumatoid Artrit (RA), bildar kroppen antikroppar mot kollagen. Ett sätt att avgöra hur pass långt framskriden sjukdomen är hos en patient, är att ta reda på hur mycket kollagen-specifika antikroppar som finns i blodet.

    Redogör för hur man kan sätta upp ett ELISA-försök som mäter halten kollagen-specifika antikroppar i blodserum! (Serum får man genom att låta ett blodprov koagulera. Den vätska som blir kvar när blodet koagulerat kallas serum.) Till ditt förfogande har du
    • serum från en patient
    • kollagen
    • monoklonala antikroppar från mus, specifika mot kollagen
    • polyklonala enzymkonjugerade antikroppar från kanin, specifika mot mus-antikroppar
    • polyklonala enzymkonjugerade antikroppar från get, specifika mot mänskliga antikroppar
    • ELISA-brunnar, reagens, substrat m.m.
    Du behöver inte nödvändigtvis använda dig av alla de ovanstående sakerna. Välj de du tycker passar bäst för det experiment du beskriver!

    Tolka resultat, utvärdera metoder och dra slutsatser av experiment (1/1/1)