Prov 2019-11-15 i Kemins grunder

Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal samt utdelat papper med periodiskt system. Alla reaktionsformler ska vara balanserade med minsta möjliga heltalskoefficienter. Lycka till!

Betygsmatris

Dina svar kommer att bedömas enligt nedanstående matris:

Vid varje fråga står det vad som bedöms och på vilken nivå du kan besvara frågan.

Språklig bedömning

På hela provet gör jag också en samlad bedömning av hur du använder det vetenskapliga språket (se betygsmatrisen ovan).

(Språk och kommunikation 1E/1C/1A)

Hoppa direkt till …

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)

1. Vad heter följande redskap?
   
   1. 
   2. 
   3. 
   4. 
      

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/-/-)
      
      

2. Vad betyder farosymbolerna nedan?
   
   1. 
   2. 
   3. 
   4. 
      

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/-/-)
      
      

3. Titta på bilden nedan. Den visar behållare som innehåller olika tvåatomiga molekyler.
   
   
   1. Vilken eller vilka av behållarna innehåller endast ett grundämne?
   2. Vilken eller vilka av behållarna innehåller en blandning?
   3. Vilken eller vilka av behållarna innehåller ett rent ämne?

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/1C/-)
      
      

4. Vilken atom i period 3 har den största atomradien?

   Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
   
   

5. Titta på de tre atommodellerna nedan.
   

   a.

   b.

   c.

   Vilken av atommodellerna beskriver bäst hur vi betraktar atomen och dess elektroner idag? Motivera kortfattat.

   Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (–/1C/–)
   
   

6. Vilka av grundämnena Cl, Ca, Ga, I, N, Na, Ne, Rn, W, U är det som beskrivs nedan? Skriv rätt grundämne vid respektive beskrivning. Några av grundämnena blir över, något kanske beskrivs flera gånger. Skriv bara ett grundämne per rad.
   
   1. Detta grundämne är en ädelgas som dessutom är radioaktiv.
      

      Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
      
      

   2. Detta grundämne reagerar kraftigt med vatten. Då omvandlas den till en envärt positiv jon.
      

      Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
      
      

   3. Detta grundämne är en metall med mycket låg smältpunkt. Den används bland annat i LED-lampor.
      

      Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
      
      

   4. Detta grundämne är en viktig beståndsdel i både cellernas arvsmassa (DNA) och proteiner.
      

      Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/–/–)
      
      

7. Strontium, Sr, reagerar gärna med vatten. Då bildas vätgas, strontiumjoner och hydroxidjoner enligt nedanstående reaktionsformel:
   Sr(s) + 2H₂O → H₂(g) + Sr²⁺(aq) + 2OH^–(aq)
   
   1. Vilket ämne oxideras i reaktionen?
      

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1E/–/–)
      
      

   2. Skriv reaktionsformeln för den oxidation som sker i reaktionen.
      

      Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (–/1C/–)
      
      

   3. Ge ett exempel på en metall som reagerar på samma sätt med vatten som strontium.
      

      Analysera och besvara frågor (1E/–/–)
      
      

8. Betrakta följande jon: \(^{81}_{35}\)Br^–. Hur många protoner, neutroner och elektroner är det i den?
   

   Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/1C/–)
   
   

9. En tvåvärt negativ jon har följande elektronkonfiguration:
   

   Skal:	K	L	M
   Antal e–:	2	8	8

   Vilken jon är det? Skriv dess kemiska formel.
   

   Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (–/1C/–)
   
   

Del II. Ringa in de rätta alternativen!

10. Vilken av följande partiklar har den minsta atom-/jonradien?
    
    1. O^2–
    2. F^–
    3. Ne
    4. Na⁺
    5. Mg²⁺
       

       Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (–/1C/–)
       
       

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

11. Kalium reagerar gärna med både brom och jod.
    1. Vilken reaktion bör vara kraftigast, den med brom eller den med jod? Skriv reaktionsformel för den reaktionen!
       

       Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/1C/–)
       
       

    2. Förklara varför det ena av brom och jod reagerar kraftigare än det andra!
       

       Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1E/1C/1A)

       Språk och kommunikation (1E/1C/1A)
       
       

Facit

Betygsgränser

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)

1. a) Byrett; b) Rundkolv; c) Degeltång; d) Mätpipett
   Alla fyra rätt ger 1 E-poäng. 2–3 rätt ger 0,5p.
2. a) Brandfarlig; b) Hälsofarlig; c) Giftig; d) Gas under tryck
   Alla fyra rätt ger 1 E-poäng. 2-3 rätt ger 0,5p.
3. 1. C
   2. A, D
   3. B, C
       
      E – Ett eller två helt korrekta svar. C – Alla tre svaren helt korrekta.
4. Natriumatomen
5. I denna visas att elektronerna inte är väl definierade, utan befinner sig i elektronmoln kring kärnan.

   
   Bedömning:

   C – Eleven ger ett korrekt svar som utgår från minst en av punkterna nedan:

   • Elektronerna i c) visas i elektronmoln
   • Elektronerna i a) visas i cirkulära banor kring atomkärnan
   • Elektronerna i a) är lika stora som protonerna och neutronerna i bilden, vilket de inte är i verkligheten.
6. 1. Rn
   2. Na
   3. Ga
   4. N
7. 1. Sr
   2. Sr(s) → Sr²⁺(aq) + 2e^–
   3. Alla andra alkaliska jordartsmetaller.
8. 35p⁺, 46n, 36e^–.
   E – Eleven anger två av partiklarna korrekt.
   C – Eleven anger alla tre partiklarna korrekt.
9. S^2–

Del II. Ringa in de rätta alternativen!

10. e) Mg²⁺. (Alla atomerna/jonerna har samma antal elektroner, men Mg har störst kärnladdning. Därför dras elektronerna tätare om kärnan i den, och därför blir Mg²⁺ minst.)

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

11. 1. 2K + Br₂ → 2KBr
       

       E – Eleven svarar ”brom” eller skriver en korrekt reaktionsformel med jod.

       C – Eleven svarar ”brom” och skriver en korrekt reaktionsformel med brom.

    2. I reaktionen tar varje bromatom upp 1e^–. Eftersom brom har färre elektronskal, sitter elektronerna närmare kärnan, och dras kraftigare till denna. Det beror på att valenselektronerna känner av en starkare kärnladdning hos brom än hos jod. Eftersom elektronerna dras hårdare till kärnan hos brom, har bromatomen lättare för att ta upp en elektron än jodatomen, och reagerar därmed kraftigare.
       

       
       Bedömning

       E – Eleven ger ett kortfattat svar som utgår ifrån en av punkterna nedan.

       • Brom har färre elektronskal än jod.
       • Joniseringsenergin är höger för brom än för jod (elektronerna dras kraftigare till atomkärnan i brom än i jod).

       C – Eleven ger ett utförligt svar som utgår ifrån båda punkterna ovan.

       A – Eleven ger ett utförligt och nyanserat svar som utgår ifrån båda punkterna ovan och kopplar detta till atomens kärnladdning.

       
       Om eleven svarat ”jod” på fråga a) görs följande bedömning:

       E – Eleven visar viss förståelse för att reaktiviteten förändras om man rör sig upp eller ner i en grupp

       C – Eleven visar viss förståelse för att reaktiviteten förändras uppåt eller neråt i en grupp, samt kopplar det till antal elektronskal eller kärnladdning.

       A – Eleven visar god förståelse för att reaktiviteten förändras uppåt eller neråt i en grupp, samt kopplar det till antal elektronskal och kärnladdning.