Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Prov 2014-11-13 i Kemisk bindning

Artikelindex

metanTid: 65 minuter

Tillåtna hjälpmedel är papper, penna, suddgummi och linjal samt utdelat papper med periodiskt system. Alla reaktionsformler ska vara balanserade med minsta möjliga heltalskoefficienter. Lycka till!

Betygsmatris

Dina svar kommer att bedömas enligt nedanstående matris:

 

E

C

A

Begrepp, mo­del­ler, teo­ri­er och ar­bets­me­tod­er

Eleven re­do­gör över­sikt­ligt för in­ne­bör­den av dem

Eleven re­do­gör ut­för­ligt för in­ne­bör­den av dem

Eleven re­do­gör ut­för­ligt och ny­an­se­rat för in­ne­bör­den av dem

Svara på frå­gor om och be­skri­va ke­mi­ska fö­re­te­el­ser och för­lopp

Med viss sä­ker­het, exem­pli­fie­rar

Med viss sä­ker­het, exem­pli­fie­rar

Med sä­ker­het, exem­pli­fie­rar och ge­ne­ra­li­se­rar kring

Analysera och be­sva­ra frå­gor

Enkla frå­gor i be­kan­ta si­tu­a­tion­er med till­freds­stäl­lan­de re­sul­tat

Komplexa frå­gor i be­kan­ta si­tu­a­tion­er med till­freds­stäl­lan­de re­sul­tat

Komplexa frå­gor i be­kan­ta och nya si­tu­a­tion­er med gott re­sul­tat

Språk och kom­mu­ni­ka­tion

Eleven an­vän­der med viss sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pass­ar till viss del sin kom­mu­ni­ka­tion till syf­te och sam­man­hang.

Eleven an­vänd­er med viss sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pass­ar till stor del sin kom­mu­ni­ka­tion till syfte och sam­man­hang.

Eleven an­vän­der med sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pas­sar till stor del sin kom­mu­ni­ka­tion till syf­te och sam­man­hang.

Vid varje fråga står det vad som bedöms och på vilken nivå du kan besvara frågan.

Språklig bedömning

På hela provet gör jag också en samlad bedömning av hur du använder det vetenskapliga språket (se betygsmatrisen ovan).

(Språk och kommunikation 1/1/1)

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)

  1. Vilken av bindningstyperna metallbindning, kovalent bindning, vätebindning, jonbindning och van der Waalsbindning är det som beskrivs nedan? Någon av bindningstyperna kan bli över, och någon av dem kanske behöver användas två eller fler gånger.
    1. Fasta ämnen med denna bindningstyp är i regel goda värmeledare.

      (Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp 1/0/0)

    2. När vatten fryser dominerar denna typ av intermolekylär bindning.

      (Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp 1/0/0)

    3. Ämnen med denna typ av bindning har ofta hög smältpunkt, och kan endast leda ström i smält eller löst form.

      (Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp 1/0/0)

    4. Denna typ av intramolekylära bindning håller samman atomerna i en vattenmolekyl.

      (Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp 1/0/0)

  2. Du vill ta reda på om ett ämne är en jonförening eller en molekylförening. Beskriv ett experiment som kan ge dig svaret, och förklara kortfattat resultatet av experimentet.

    (Tolka resultat, utvärdera metoder och dra slutsatser av experiment 1/1/0)

  3. Kalksten består till allra största delen av kalciumkarbonat, CaCO3. Vilka jonslag ingår i kalciumkarbonat? Skriv både deras namn och kemiska formler.

    (Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp 1/1/0)

  4. När en lösning av natriumsulfat, Na2SO4(aq), blandas med en lösning av blyklorid, PbCl2(aq), bildas det en fällning. Vilken då? Skriv en reaktionsformel för bildning av den fällningen.

    Du ska sätta ut aggregationsformerna i reaktionsformeln, men du ska inte ta med åskådarjonerna.

    (Tolka resultat, utvärdera metoder och dra slutsatser av experiment 1/1/0)

  5. Skriv elektronformeln för C2H6 (etan).

    (Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder 1/0/0)

Del II. Ringa in de rätta alternativen!

  1. Ett grundämne X har två valenselektroner och ett grundämne Y har sju valenselektroner. Nu låter du X reagera med Y. Vilket ämne bildas troligast?
    1. Det bildas en kovalent förening med formeln XY.
    2. Det bildas en kovalent förening med formeln X2Y.
    3. Det bildas en kovalent förening med formeln X2Y3.
    4. Det bildas en jonförening med formeln XY2.
    5. Det bildas en jonförening med formeln X2Y4.
    6. Det bildas en jonförening med formeln X3Y.

      (Analysera och besvara frågor 1/0/0)

  2. Vilken av nedanstående bilder visar hur en metall byggs upp av metallbindningar?
    1. jonkristall
    2. metallkristall

    3. (Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder 1/0/0)

  3. Vilka tre av följande ämnen är dipoler?
    1. NH3
    2. CO2
    3. HCl
    4. C2H6
    5. C6H6
    6. CH3OH

      (Analysera och besvara frågor 1/1/0)

  4. Bilden nedan visar strukturformlerna för 2-furanmetanol och 2-furanmetantiol.
    2-furanmetanol och 2-furanmetantiol.
    För vilken av de båda molekylerna inverkar vätebindningar mest på kokpunkten?
    1. FOH
    2. FSH
    3. Ungefär samma i båda
    4. Det kan inte uppstå några vätebindningar mellan vare sig FOH-molekyler eller FSH-molekyler

      (Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder 0/1/0)

  5. Vilket av följande ämnen är mest lättlösligt i hexan?
    1. NH3
    2. etanol
    3. C5H12
    4. vatten
    5. en molekyl med följande strukturformel:
      dimetyleter

      Analysera och besvara frågor (1/0/0)

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

Skriv svaren på de här frågorna på ett annat papper.

  1. Hur kommer det sig att metaller är smidbara och leder ström medan jonföreningar inte kan göra det? Redogör så utförligt och nyanserat som möjligt för detta. Rita gärna en bild (eller flera)!

    (Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp 2/2/2)

◀ |

 

   
[Ingen än…]