Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Kemi 1

Administration

Prov 2019-05-17 i Kemisk bindning

Artikelindex

Tid: 90 minuter.

Tillåtna hjälpmedel: Periodiskt system att fylla i, tabell med några utvalda elektronegativitetsvärden.

Betygsmatris

Dina svar kommer att bedömas enligt nedanstående matris:

  E C A
Begrepp, mo­del­ler, teo­ri­er och ar­bets­me­tod­er Eleven re­do­gör över­sikt­ligt för in­ne­bör­den av dem … ut­för­ligt ut­för­ligt och ny­an­se­rat
Svara på frå­gor om och be­skri­va ke­mi­ska fö­re­te­el­ser och för­lopp
Med viss sä­ker­het, exem­pli­fie­rar Med viss sä­ker­het, exem­pli­fie­rar Med sä­ker­het, exem­pli­fie­rar och ge­ne­ra­li­se­rar kring
Analysera och be­sva­ra frå­gor Enkla frå­gor i be­kan­ta si­tu­a­tion­er med till­freds­stäl­lan­de re­sul­tat Komplexa … be­kan­ta si­tu­a­tion­ertill­freds­stäl­lan­de Komplexabe­kan­ta och nya si­tu­a­tion­ergott
Språk och kom­mu­ni­ka­tion Eleven an­vän­der med viss sä­ker­het ett na­tur­ve­ten­skap­ligt språk och an­pass­ar till viss del sin kom­mu­ni­ka­tion till syf­te och sam­man­hang. med viss sä­ker­het till stor del med sä­ker­het till stor del

Vid varje fråga står det vad som bedöms och på vilken nivå du kan besvara frågan.

Del I. Frågor som bara kräver ett kort svar (ett ord eller 1-2 meningar)

Längre svar ger risk för avdrag.

  1. Vad heter nedanstående salter?
    1. MgF2

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/-/-)

    2. NH4NO3

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/-/-)


  2. Skriv den kemiska formeln för nedanstående två jonföreningar.
    1. Kaliumklorid

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (1/-/-)

    2. Aluminiumkarbonat

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (-/1/-)

  3. Natriumoxalat är en jonförening som har den kemiska formeln Na2C2O4. Använd dig av den informationen för att bestämma vad guldjonen har för laddning i guldoxalat, Au2(C2O4)5.

    Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (-/1/-)

  4. Beskriv ett förlopp där vätebindningar bryts. Beskriv med hjälp av en reaktionsformel. Ta med aggregationstillstånden för de ingående ämnena.

    Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (-/1/-)

  5. Metanol är mycket lättlösligt i vatten. Du kan se strukturformlerna för metanol och vatten nedan. 
    metanol vatten elektronformler
    Hur många vätebindningar till vatten kan en metanmolekyl maximalt delta i? Förklara genom att rita en bild.

    Språk och kommunikation (1/1/1)

Del II. Ringa in de rätta alternativen!

  1. Vilken bindningstyp beskrivs i påståendena nedan? 
    1. Fasta ämnen med denna bindningstyp leder i regel elektricitet bra.
      1. Jonbindning
      2. Metallbindning
      3. Kovalent bindning
      4. Polärt kovalent bindning
      5. Dipol–dipol-bindning
      6. Vätebindning
      7. van der Waals-bindning

        Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1/-/-)

    2. Mellan I2-molekyler i fast jod dominerar denna typ av bindning.
      1. Jonbindning
      2. Metallbindning
      3. Kovalent bindning
      4. Polärt kovalent bindning
      5. Dipol–dipol-bindning
      6. Vätebindning
      7. van der Waals-bindning

        Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1/-/-)

    3. Ämnen med denna typ av bindning har ofta hög smältpunkt, och kan böjas utan att spricka.
      1. Jonbindning
      2. Metallbindning
      3. Kovalent bindning
      4. Polärt kovalent bindning
      5. Dipol–dipol-bindning
      6. Vätebindning
      7. van der Waals-bindning

        Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1/-/-)

    4. Mellan de två jodatomerna i en I2-molekyl finns denna typ av bindning.
      1. Jonbindning
      2. Metallbindning
      3. Kovalent bindning
      4. Polärt kovalent bindning
      5. Dipol–dipol-bindning
      6. Vätebindning
      7. van der Waals-bindning

        Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1/-/-)

    5. När fast kväve, N2(s), smälter bryts denna typ av bindning.
      1. Jonbindning
      2. Metallbindning
      3. Kovalent bindning
      4. Polärt kovalent bindning
      5. Dipol–dipol-bindning
      6. Vätebindning
      7. van der Waals-bindning

        Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1/-/-)

  2. Ju större en metallatom är, desto större yta är metallbindningen utspridd över, och desto svagare blir bindningen. Vad betyder detta för kokpunkterna på alkalimetallerna om vi rör oss neråt i alkalimetallgruppen? Ringa in ett alternativ.
    1. Kokpunkten ökar när vi rör oss neråt i alkalimetallgruppen.
    2. Kokpunkten minskar när vi rör oss neråt i alkalimetallgruppen.
    3. Kokpunkten är ungefär densamma för alla alkalimetallerna.
    4. Kokpunkten påverkas inte av styrkan i metallbindningen, utan av andra faktorer.

      Analysera och besvara frågor (-/1/-)

  3. Vilken av följande föreningar kan förväntas ha mest utpräglad kovalent bindning?
    1. CH4
    2. CO
    3. CCl4
    4. H2
    5. BCl3

      Analysera och besvara frågor (-/1/-)


  4. Vilken av följande bilder visar elektronformeln för peroxidjonen, \({\sf \text{O}_2^{2-}}\)? 
    1. syrgas
    2. peroxidjon
    3. syrgas med oparade elektroner
    4. superoxidjon
    5. oxidjon
    6. ozon

      Begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder (-/1/-)

Del III. Frågor som kräver ett utredande svar

Skriv svaren på de här frågorna på Inspera (eller i nödfall ett annat papper).

  1. I fast form kan inte jonföreningar leda någon elektrisk ström. Om de är i flytande form eller lösta i vatten går det däremot bra. Förklara varför. Stötta din förklaring med en eller flera bilder.

    Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (-/1/1)

  2. I ett experiment på skolan häller du först lite vatten i ett provrör, och sedan lika mycket heptan.

    Till provröret sätter du sedan en knivsudd strösocker. Strösocker har summaformeln C12H22O11 och du kan se dess strukturformel och en modell av molekylen här nedanför. (I den här typen av strukturformel sitter det en kolatom i varje vinkel, och väteatomer överallt där det får plats.)

    sukros Sukros-modell

    Kommer sockret att lösa sig mest i vattnet eller heptanet, eller löser det sig lika bra i båda? Motivera utförligt.

    Svara på frågor om och beskriva kemiska företeelser och förlopp (1/1/1)


Facit

Betygsgränser

Max:

22

(11/8/3)

Medel:

13,4

(8,5/4,6/1,0) – D

E:

8,5

 

D:

12,5

varav 4,0 C- eller A-poäng

C:

15,5

varav 6,0 C- eller A-poäng

B:

17,0

varav 10 A-poäng

A:

19,5

varav 2,0 A-poäng

    1. Magnesiumfluorid
    2. Ammoniumnitrat
    1. KCl
    2. Al2(CO3)3
  1. Au5+
  2. T.ex. H2O(s) → H2O(l)
  3. Tre stycken
    metanol kan delta med tre vatebindningar till vatten

    Bedömning

    E – Eleven ritar att H i en OH-grupp/vattenmolekyl binder till O på en annan molekyl.

    C – Eleven uppfyller kraven för E och använder en korrekt symbol för att beteckna vätebindningen (t.ex. streckad linje) eller dipol–dipol-bindning (t.ex. δ+ och δ–).

    A – Eleven uppfyller kraven för C och visar korrekt alla tre vätebindningar som kan uppstå.
    1. ii
    2. vii
    3. ii
    4. iii
    5. vii
  4. b.
  5. För att en elektrisk ström ska kunna ledas krävs det fria, laddade partiklar. I exempelvis fast natriumklorid, NaCl(s), är natrium- och kloridjonerna fastlåsta till varandra, och kan därför inte leda någon ström. I natriumklorid som lösts i vatten, NaCl(aq), är jonerna rörliga och kan därför leda en elektrisk ström.

    Bedömning

    C – Eleven förklarar utifrån att det krävs rörliga laddade partiklar för att kunna leda en ström och visar med bild varför en fast jonförening inte kan leda ström eller varför en flytande/vattenlöst jonförening kan leda ström.

    A – Eleven uppfyller kraven för C och visar med bilder och visar med bilder varför en fast jonförening inte kan leda ström samt varför en flytande/vattenlöst jonförening kan leda ström.

  6. Bedömning

    E – Eleven konstaterar att både vatten och strösocker är polära molekyler, och att sockret därför löser sig bäst i vattnet. (Eller motiverar utifrån ”lika löser lika”.)

    C – Eleven konstaterar att strösocker löser sig bäst i vatten och förklarar utifrån en av punkterna nedan.

    • Det uppstår vätebindningar (dipol–dipol-bindningar) mellan vattenmolekylerna och sockermolekylerna.
    • Det är van der Waals-bindningar mellan heptanmolekylerna.

    A – Eleven konstaterar att strösocker löser sig bäst i vatten och förklarar utifrån båda punkterna ovan.

 

   

Också intressant: