Skriv ut eller kopiera den här matrisen, och fyll i var din egen kunskapsnivå ligger. På så sätt får du en uppfattning om vad du kan, och vad du behöver repetera.
Storhet, enhet och mätetal
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag kan addera, subtrahera, dividera och multiplicera bråk med varandra.
|
|
|
|
- Jag vet vad det är för skillnad på storhet och enhet.
|
|
|
|
- Jag vet vad som händer om man multiplicerar eller dividerar två enheter med varandra.
|
|
|
|
Atommassa, molekylmassa och formelmassa.
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag vet vad atommassa är.
|
|
|
|
- Jag vet hur man beräknar molekylmassan för en viss molekyl.
|
|
|
|
- Jag vet hur man beräknar formelmassan för ett visst salt.
|
|
|
|
Substansmängd, molmassa och massa.
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag vet hur man använder Avogadros konstant, NA, tillsammans med substansmängden för att beräkna antalet atomer i ett prov.
|
|
|
|
- Jag vet vad molmassa är.
|
|
|
|
- Jag kan räkna ut molmassan för ett visst ämne.
|
|
|
|
- Jag kan förklara vad skillnaden mellan molmassa och molekylmassa är.
|
|
|
|
- Jag vet vad storheten substansmängd är.
|
|
|
|
- Jag kan använda mig av sambandet m = Mn.
|
|
|
|
Kemiska beräkningar
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag kan, med hjälp av massan före och efter upphettning, beräkna kristallvattenhalten i ett prov.
|
|
|
|
- Jag kan, med hjälp av massan före och efter reaktion, beräkna vilken den kemiska formeln för ett ämne är.
|
|
|
|
- Jag vet vad en empirisk formel visar.
|
|
|
|
- Jag kan beräkna ett ämnes kemiska formel med hjälp av den empiriska formeln, masshalten av de ingående grundämnena och ämnets molmassa.
|
|
|
|
Stökiometri
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag kan se på en kemisk reaktionsformel om den är balanserad eller inte.
|
|
|
|
- Jag kan balansera kemiska formler.
|
|
|
|
- Jag kan förklara vad som menas med att massan alltid bevaras i en kemisk reaktion.
|
|
|
|
Ekvivalenta mängder och massor
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag vet vad mängdförhållandena i en kemisk reaktionsformel innebär.
|
|
|
|
- Jag kan använda mängdförhållandena i en reaktionsformel för att beräkna t.ex. hur stor massa reaktant som går åt eller hur stor massa produkt som bildas.
|
|
|
|
Lösningars halt
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag vet hur man beräknar masshalten i %.
|
|
|
|
- Jag vet skillnaden på w/w-% och w/v-%.
|
|
|
|
- Jag kan använda mig av sambandet n = cV.
|
|
|
|
- Jag vet vad det är för skillnad på M och M.
|
|
|
|
- Jag vet vad det är för skillnad på totalkoncentration cA och partikelkoncentration [A].
|
|
|
|
Spädning av lösningar
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag kan beräkna hur lösningar späds med hjälp av sambandet c1V1 = c2V2.
|
|
|
|
Utbyte
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag vet vad utbyte innebär.
|
|
|
|
- Jag kan beräkna utbytet i en reaktion om jag vet reaktanternas massor och massan på den produkt som faktiskt bildades.
|
|
|
|
- Jag kan använda utbyte för att beräkna hur mycket produkt som bildas eller hur mycket reaktant som krävs i en reaktion.
|
|
|
|
Begränsande reaktanter
Frågeställning |
😟 |
😐 |
😊 |
- Jag vet vad det innebär att en reaktant är begränsande.
|
|
|
|
- Jag kan beräkna vilken reaktant som är begränsande.
|
|
|
|
- Jag kan använda begränsande reaktant och substansmängdsförhållande i en reaktion för att beräkna hur mycket produkt som bildas i en viss reaktion.
|
|
|
|