Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Vad kan du om Mol och stökiometri?

Skriv ut eller kopiera den här matrisen, och fyll i var din egen kunskapsnivå ligger. På så sätt får du en uppfattning om vad du kan, och vad du behöver repetera.

Storhet, enhet och mätetal

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag kan addera, subtrahera, dividera och multiplicera bråk med varandra.
      
  1. Jag vet vad det är för skillnad på storhet och enhet.
      
  1. Jag vet vad som händer om man multiplicerar eller dividerar två enheter med varandra.
      

Atommassa, molekylmassa och formelmassa.

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vad atommassa är.
      
  1. Jag vet hur man beräknar molekylmassan för en viss molekyl.
      
  1. Jag vet hur man beräknar formelmassan för ett visst salt.
      

Substansmängd, molmassa och massa.

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet hur man använder Avogadros konstant, NA, tillsammans med substansmängden för att beräkna antalet atomer i ett prov.
      
  1. Jag vet vad molmassa är.
      
  1. Jag kan räkna ut molmassan för ett visst ämne.
      
  1. Jag kan förklara vad skillnaden mellan molmassa och molekylmassa är.
      
  1. Jag vet vad storheten substansmängd är.
      
  1. Jag kan använda mig av sambandet m = Mn.
      

Kemiska beräkningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag kan, med hjälp av massan före och efter upphettning, beräkna kristallvattenhalten i ett prov.
      
  1. Jag kan, med hjälp av massan före och efter reaktion, beräkna vilken den kemiska formeln för ett ämne är.
      
  1. Jag vet vad en empirisk formel visar.
      
  1. Jag kan beräkna ett ämnes kemiska formel med hjälp av den empiriska formeln, masshalten av de ingående grundämnena och ämnets molmassa.
      

Stökiometri

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag kan se på en kemisk reaktionsformel om den är balanserad eller inte.
      
  1. Jag kan balansera kemiska formler.
      
  1. Jag kan förklara vad som menas med att massan alltid bevaras i en kemisk reaktion.
      

Ekvivalenta mängder och massor

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vad mängdförhållandena i en kemisk reaktionsformel innebär.
      
  1. Jag kan använda mängdförhållandena i en reaktionsformel för att beräkna t.ex. hur stor massa reaktant som går åt eller hur stor massa produkt som bildas.
      

Lösningars halt

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet hur man beräknar masshalten i %.
      
  1. Jag vet skillnaden på w/w-% och w/v-%.
      
  1. Jag kan använda mig av sambandet n = cV.
      
  1. Jag vet vad det är för skillnad på M och M.
      
  1. Jag vet vad det är för skillnad på totalkoncentration cA och partikelkoncentration [A].
      

Spädning av lösningar

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag kan beräkna hur lösningar späds med hjälp av sambandet c1V1 = c2V2.
      

Utbyte

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vad utbyte innebär.
      
  1. Jag kan beräkna utbytet i en reaktion om jag vet reaktanternas massor och massan på den produkt som faktiskt bildades.
      
  1. Jag kan använda utbyte för att beräkna hur mycket produkt som bildas eller hur mycket reaktant som krävs i en reaktion.
      

Begränsande reaktanter

Frågeställning 😟 😐 😊
  1. Jag vet vad det innebär att en reaktant är begränsande.
      
  1. Jag kan beräkna vilken reaktant som är begränsande.
      
  1. Jag kan använda begränsande reaktant och substansmängdsförhållande i en reaktion för att beräkna hur mycket produkt som bildas i en viss reaktion.