Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Förslag till kursplanering Kemi 1

Det här förslaget utgår från ett läsår på 34 veckor med två lektionstillfällen per vecka. I planeringen ingår 4 provtillfällen plus ett slutprov, med tid avsatt för repetition. Sidangivelserna hänvisar till läroboken ”Kemi 1” av Magnus Ehinger (NA förlag).

Beroende på hur många laborationstillfällen man har per klass, eller om man flippar på sin undervisning, kan man välja att göra båda laborationerna eller bara den ena. Det finns inga officiella riktlinjer för hur stor del av undervisningstiden som måste vara laborationer, men cirka ⅓ kan vara ett bra riktmärke. Vid de flesta lektionstillfällena finns också ett förslag på demonstration som man kan göra.

vecka

Lektion 1

Lektion 2

Laboration alt. 1

Laboration alt. 2

1

Intro­duktion till kemin. Betygs­kriterier m.m.

Från magi och metallurgi till modern kemi (s. 10–18)

  • Demo: Vatten → vin → vatten igen (eller vatten → vin → mjölk → öl)

Labb­utrustning och säkerhet

Volym­mätning

2

Materia och dess aggregations­former (s. 19–21)

  • Demo: Smältande is
  • Demo: Jod sublimerar

Grundämnen och kemiska föreningar. Rena ämnen och blandningar (s. 22–31)

  • Demo: Järn reagerar med svavel

3

Atom­teorins födelse (s. 36–39)

  1. Demo: Analys av ”grönt pulver”

Atommodellen (s. 40–44)

Att skilja på ämnen i en blandning

Reaktionen mellan magnesium och saltsyra

4

Atomnummer, masstal och atommassa (s. 45–50)

Elektron­konfigurationer (s. 54–59)

  • Demo: Enkel spektro­skopi av ljus från lysrör och från solen

5

Hur det periodiska systemet är uppbyggt (s. 60–61)

Ädelgaser (s. 62–63)

  • Demo: Helium- och vätgas­ballonger

Undersökning av låg­färger

 

6

Alkali­metaller och halogener (s. 62–68)

Demo: Alkali­metallers reaktion med vatten

Alkaliska jordarts­metaller och syregruppen (s. 69–71)

  • Demo: Förbränning av magnesium
  • Demo: Upphettning av silveroxid alt. kalium­permanganat (reagens på syrgas)

7

Bor-, kol och kväve­grupperna (s. 69–81)

Repetitions­lektion inför prov 1

Jämförelse av reaktiviteten hos magnesium och kalcium

 

8

Prov 1

Hur jon­föreningar bildas (s. 86–89)

9

Fällnings­reaktioner (s. 90–93)

  • Demo: Några fällnings­reaktioner

Jonbindningar (s. 94–96)

  • Demo: Salt­kristallers egenskaper

Fällnings­reaktioner

 

10

Jon­föreningars egenskaper (s. 94–98)

  • Demo: Den elektriska konduk­tiviteten hos LiCl

Jonföreningars namn och formel (s. 99–100)

  • Demo: Aluminium reagerar med brom

11

Metall­bindningar (s. 101–103)

  • Demo: Metallers egenskaper

Kovalenta bindningar (s. 104–107)

Jon- eller molekyl­förening?

 

12

Polärt kovalent bindning (s. 108–110)

Dipoler och opolära molekyler (s. 111–114)

  • Demo: Polära och opolära ämnen

13

Dipol–dipol-bindning (s. 115–116)

van der Waals-bindningar (s. 117–119)

Alkoholers egenskaper

 

14

Vätebindningar. Det ovanliga vattnet (s. 120–123)

  • Demo: Ytspännings­försök
  • Demo: Väte­bindningar mellan etanol och vatten

Lika löser lika (s. 124–126)

  • Demo: Löses jod i matolja eller vatten?

15

Gasers löslighet i vatten (s. 127)

  • Demo: Utfällning av luft i varmvatten

Salters löslighet i vatten (s. 128–129)

  • Demo: ”Värmekuddar” med natriumacetat
   

16

Repetitions­lektion inför prov 2

Prov 2

17

Storhet, mätetal och enhet (s. 134–136)

Atommassa, molekylmassa och formelmassa (s. 137–139)

Bestämning av kristall­vatten­halten i kristalliserat kopparsulfat

Sönderdelning av natrium­väte­karbonat

18

Substansmängd, molmassa och massa (s. 140–144)

Kristallvatten (s. 145–146)

19

Beräkning av ett ämnes kemiska formel (s. 147–149)

Från empirisk formel till molekylformel (s. 150–151)

Bestämning av formeln för kopparsulfid

Legostökiometri

20

Stökiometri: Massan bevaras (s. 152–155)

  • Demo: Förbränning av stålull på balansvåg

Ekvivalenta substans­mängder och massor (s. 156–159)

21

Lösningars halt (s. 164–168)

Spädning av lösningar (s. 169–171)

Framställning av blyjodid

Spädning av lösningar

22

Utbyte (s. 172–174)

Begränsande reaktanter (s. 175–177)

23

Sura och basiska lösningar. Syror (s. 182–186)

  • Demo: Te som indikator

Baser (s. 187)

  • Demo: Nåra olika indikatorer

Undersökning av pH i några vanliga livsmedel och hushålls­kemikalier

 

24

pH-skalan (s. 188–191)

  • Demo: Hur man använder en pH-meter

Starka och svaga syror och baser (s. 192–202)

  • Demo: Svavelsyras reaktion med strösocker
  • Demo: Saltsyrans egenskaper

25

Neutralisation (s. 203–204)

  • Demo: Koldioxid som löses i vatten gör basisk lösning sur

Buffertar (s. 205–206)

  • Demo: En enkel HAc/Ac-buffert

Titrering av saltsyra med natrium­hydroxid

 

26

Repetitionslektion inför prov 3

Prov 3

27

Endoterma och exoterma reaktioner. Entalpi (s. 210–214, 220)

  • Demo: Upplösning av NaOH(s) och NH4NO3(s) i vatten

Introduktion till redox­reaktioner (s. 224–231)

  • Demo: Koppar reducerar silverjoner

Stelnings­kurvan för palmitin­syra

Framställning av koppar ur koppar­sulfat

28

Metaller är reduktions­medel. Den elektro­kemiska spännings­serien (s. 232–236)

Halogener är oxidations­medel (s. 237–239)

  • Demo: Reaktionen mellan koppar och klorvatten

29

Oxidationstal (s. 240–242)          

Namngivning och formel­skrivning med hjälp av oxidations­tal (s. 243–247)

Den elektro­kemiska spännings­serien

 

30

Galvaniska celler. EMK (s. 252–261)

  • Demo: Daniells element (koppar–zink-elementet)

Vätgaselektroden. Normal­potentialer (s. 262–266)

31

Korrosion (s. 267–268)

  • Demo: Korrosion av järn

Elektrolys (s. 269–271)

  • Demo: Elektrolys av koppar­klorid

Galvaniska element

 

32

Repetitions­lektion inför prov 4

Prov 4

33

Repetitions­lektion inför slutprov

Repetitions­lektion inför slutprov

   

34

Repetitions­lektion inför slutprov

Slutprov

I planeringen ovan har ej allmänna gaslagen eller värmekapacitet tagits med, eftersom de flyttades till fysiken i och med gymnasiereformen 2011.

Om man vill lämna plats för ett fördjupningsarbete av något slag, kan det vara lämpligt att ge plats för detta genom att dra samman några avsnitt, till exempel:

  • Materia och dess aggregationsformer + Rena ämnen och blandningar
  • Ädelgaser + Alkalimetaller och halogener
  • Jonbindningar + Jonföreningars egenskaper
  • van der Waals-bindningar + Vätebindningar. Det ovanliga vattnet
  • Gasers löslighet i vatten + Salters löslighet i vatten

 

 
[Ingen än…]