Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Att skriva labbrapporter i biologi/kemi/na­turkunskap

En labrapport tjänar (minst) två syften. För det första hjälper det dig som elev att sortera dina kunskaper, och verkligen fundera över vad det är du lärt dig. För det andra, ska laborationsrapporten fungera som en slags laborationshandledning för andra. Det är också så professionella vetenskapliga artiklar i forskningsvärlden fungerar: Man beskriver först varför man har gjort ett visst försök, sedan hur man gjorde försöket (så att andra kan upprepa det), och slutligen beskriver man de resultat man fick, och vilka slutsatser man drar utav det.

För att detta ska gå, finns det några regler man måste följa. Alla har inte exakt samma regler, men grundprincipen är ändå densamma. För att labrapporten ska kunna bli godkänd på mina laborationer i biologi, kemi, bioteknik eller mikrobiologi, ska den ha följande utformning:

Titelsida

Titel på den laboration ni har gjort, datum när ni gjorde laborationen, samt vem som gjort laborationen. Exempel:

Alkoholers löslighet i vatten

2010-10-10

Laboranter: Amir Bahzout och Cecilia Dahlgren

Inledning

Beskriv först faktabakgrund, och sedan varför ni gör laborationen i fråga (hypotes). Till exempel:

Inledning

"Lika löser lika" är ett välkänt fenomen i kemin. Det innebär till exempel att för att något ska vara lösligt i vatten, bör det ha samma dipolkaraktär som vatten. För att testa om detta är sant, försökte vi lösa några olika alkoholer i vatten. Vår hypotes är, att ju kortare en kolkedja är, desto mer dipol-karaktär har alkoholen, och desto mer lättlöslig är den i vatten.

Material och metoder

Beskriv vilka prylar ni använde, vilka metoder ni valde att använda, och varför ni valde att göra just den metoden. Skriv inte all materiel och allt material ni använde i en lista – det blir så rysligt tråkigt att läsa. Bättre är att ”baka in” materielen i metodbeskrivningen.

Resultat

Här skriver ni helt torrt (i löpande text) vilka resultat ni erhöll, men ta gärna med tabeller eller figurer som underlättar förståendet. Till exempel:

Resultat

Efter att vi hade blandat alkoholen med vatten, kunde vi avgöra om alkoholen hade löst sig eller inte.

Tabell 1. Alkoholers löslighet i vatten.

Alkohol Kemisk formel Antal kol i kolkedjan Löser sig i vatten?
Metanol CH3OH 1 Ja, lätt
Etanol C2H5OH 2 Ja, lätt
Propanol C3H7OH 3 Ja, någorlunda
Butanol C4H9OH 4 Lite
Pentanol C5H11OH 5 Svårt
Dekanol C10H21OH 10 Nej

Alkoholer med upp till 3 kolatomer löser sig relativt lätt i vatten (tabell 1). Längre kolkedjor gör att lösligheten i vatten minskar.

Lägg märke till två saker: För det första brukar man sätta tabelltexten (”Tabell 1. Alkoholers löslighet i vatten”) ovanför tabellen i fråga. Figurtexter brukar stå under figuren i fråga. För det andra får en tabell (eller figur) inte stå för sig själv, utan man måste referera till den och förklara den i den löpande texten.

Diskussion

Diskutera de resultat du fick, jämför gärna med dina kamrater, och återkoppla den till hypotesen ni ställde i inledningen av rapporten. Fick ni det resultat du trodde i hypotesen? Varför/varför inte?

Även om era resultat överensstämmer med hypotesen, kan det finnas anledning att diskutera varför de inte skulle göra det ändå! Detta kan bero på inneboende svagheter i den metod ni valde att använda, och som gör att resultatet kanske är lite osäkert. (Det är detta som brukar kallas ”felkällor”, och alltså inte saker typ ”den mänskliga faktorn”.)

I exemplet med ”Alkoholers löslighet i vatten” ovan, skulle det vara lämpligt att ta upp svårigheter att med blotta ögat att avgöra om alkoholen verkligen löst sig, och att man kanske skulle mätt upp exakt hur mycket av varje alkohol man valde att hälla i vattnet. Till exempel.

Allra sist i labrapporten kan det också vara intressant att lyfta blicken något: Vad innebär dina resultat i ett större perspektiv? Vad betyder de för framtida forskning/för din skola/för dig själv/för kommunen/för mänskligheten?

I enklare labrapporter kan det vara OK att slå samman de två sista avsnitten till ett (”Resultat och diskussion”), men som regel ska de vara skilda åt.

Källor

När man skriver sin labrapport, ska man tänka på att så snart man påstår något som man inte har kommit på själv, så måste man ange en källa – d.v.s. varifrån man har fått uppgiften. Till exempel skriver man ju en massa grundläggande fakta i inledningen. Denna måste man uppge källor till.

När man anger källor i sin rapport brukar det ske enligt antingen den s.k. harvardmetoden eller enligt oxfordmetoden. Hur man använder dessa har jag skrivit i den här artikeln.

Bedömning av laborationsrapporten

Din laborationsrapport ska lämnas in i en särskild mapp på It's Learning. Den ska vara i Word- eller OpenOffice-format. Jag kommer att "rödpenna" din rapport genom att använda ordbehandlarens s.k. revisionskontroll. Det innebär att jag markerar alternativet "Spåra ändringar" när jag skriver i ditt dokument.

Den kommer att bedömas som ”godkänd” eller ”ännu ej godkänd”. Om den ännu ej godkänts, så får du arbeta om den enligt mina anvisningar tills den är godkänd. Då tar du mitt "rödpennade" dokument och går igenom kommentarerna där. Allteftersom du arbetar om din rapport, tar du bort kommentarerna.

 

 
[Ingen än…]