Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Videogenomgång (flippat klassrum)

  1. Vad är korrosion?

    Rost!

  2. Låt oss titta på när järn korroderar (rostar):
    1. Syre från luft eller syre löst i vatten oxiderar metallen tillsammans med vatten.

      Repetition: Oxidation: e avges (järnet avger e). Reduktion: e upptas (syret upptar e)

    2. 4Fe + 3O2 + 6H2O → 4Fe(OH)3 

Sönderrostade tågvagnar i São Paulo, Brasilien. Sönderrostade tågvagnar i São Paulo, Brasilien.

  1. Rita upp bägare m. kopparplåt & järnspik.

    Exakt samma rostreaktion sker, men den går fortare. Varför då?

    1. Vid pluspolen (kopparplåten) sker en reduktion av syre:

      3O2 + 6H2O + 12e → 12OH (rita ut detta)

    2. Men dessa 12 elektroner måste vi ju ta någonstans ifrån!
      1. Enklast är att ta dem från järnet;
        1. Järn är oädlare än koppar.
        2. Järn släpper ”hellre” ifrån sig e än koppar!
        3. Järn bildar minuspol, där oxidation av järnet sker.

        4Fe → 4Fe3+ + 12e

      2. Dessa Fe3+ reagerar sedan med de OH som bildats tidigare (rita ut detta).

        4Fe3+ + 12 OH → 4Fe(OH)3

En galvanisk cell – "rostcell" – som kan uppstå när järn rostar. En galvanisk cell – "rostcell" – som kan uppstå när järn rostar.

Offeranoder

  1. Anta att vi istället slår i en zinkspik i vår kopparplåt.
  2. Fråga eleverna, vilket är ädlast: Järn eller zink?
  3. Eftersom järnet är ädlare än zinken blir förhållandet det omvända: Zinken korroderar i stället för järnet.
  4. Detta utnyttjas på båtar:
    1. Båtskrov är ofta gjorda i plåt.
    2. Man slår i zinkspik i skroven.
    3. Då rostar inte skroven, utan zinkspikarna!

På fartygets undersida sitter en mängd avlånga offeranoder faststatta för att skydda skrovet från korrosion. På fartygets undersida sitter en mängd avlånga offeranoder faststatta för att skydda skrovet från korrosion.