Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Kemi 1

Administration

Dipol–dipol-bindning

Dipol–dipol-bindningVideogenomgång (flippat klassrum)

Vi vet:

I många molekyler finns det polärt kovalenta bindningar.

  • Detta beror på att en del atomer är mer elektronegativa än andra, d.v.s. att de "drar" mer i elektronerna än andra.

När vi har polärt kovalenta bindningar i en molekyl kan molekylen vara en dipol

  • En dipol är en molekyl där den ena änden är mera negativt laddad än den andra.
  • Molekylen har så att säga en pluspol och en minuspol.

Exempel på dipoler:

  • Väteklorid, HCl
  • Vatten, H2O
  • Ammoniak, NH3

Exempel på en molekyl där det finns polärt kovalenta bindningar, men som ändå inte är en dipol:

  • Koldioxid, CO2 

Vad händer när väteklorid går från flytande till fast?

Flytande HCl stelnar vid –114°C.Flytande HCl stelnar vid –114°C.

Lägre temperatur ⇒ molekylerna rör sig långsammare.

Vid en viss punkt (smältpunkten) ordnar sig molekylerna plus- mot minuspol, och minus- mot pluspol - som en uppsättning stavmagneter.

Elektrostatiska krafter ("opposites attract") gör att molekylerna håller ihop. Den bindning som uppstår mellan molekylerna kallas för dipol-dipol-bindning.

 

   

Också intressant: