Jonföreningars egenskaper
Videogenomgång (flippat klassrum)
Plocka fram
- Modell av en NaCl-kristall
Jonkristaller är spröda
Jonföreningar kan leda ström
Ett salt i fast form leder ej ström | Ett salt i flytande form leder ström | Ett salt i löst form leder ström |
|
För att ström skall kunna föras vidare, måste laddade partiklar förflyttas
- Kan vara e–
- Kan också vara joner
I (den fasta) saltkristallen finns inga fria laddade partiklar!
- Jonerna sitter fastlåsta intill varandra
- Alltså, leder ej ström
I både smält & löst salt finns fria laddade partiklar, d.v.s. joner.
- Alltså, leder ström.
Atomjoner och sammansatta joner
- Exempel: Na+, Cl–, Mg2+, S2– m.fl.
Sammansatta joner består av två eller flera atomslag
- Exempel: Nitratjon (\({\sf \text{NO}_3^-}\)), Sulfatjon (\({\sf \text{SO}_4^{2-}}\)) m.fl.
Att kunna utantill: På den här länken har jag bland annat skrivit upp vilka joner jag förväntar mig att du lär dig utantill under kursen i Kemi 1.
Hur skriver man formler för jonföreningar?
Några regler
Oktettregeln
Atomer ”vill” få åtta elektroner i sitt yttersta skal vid reaktioner
- Undantag: väte, (helium), litium, beryllium, bor (dessa "vill" bara ha två)
Metaller avger elektroner – de bildar positiva joner
Atomer av icke-metaller i grupp 15, 16, 17 tar upp elektroner
Ett kul ämne: Väte
Kan både avge (H+ , vätejon) och ta upp elektron (H–, hydridjon)
Övergångsmetallerna
Övergångsmetallerna (grupp 3-12) kan oftast bilda många olika slags joner!
Exempel: Koppar
- 1 elektron i N-skalet
- Men vanliga joner är både Cu+, koppar(I)jon, och Cu2+, koppar(II)jon
Exempel: Järn
- 2 elektroner i N-skalet
- Men vanliga joner är både Fe2+, järn(II)jon, och Fe3+, järn(III)jon
Exempel på formelskrivning
Natriumklorid består av Na+ och Cl–.
Man skulle kunna skriva den Na+ Cl–.
Oftast (och ni med!) skriver man den NaCl
Exempel: Hur skriver man magnesiumklorid?
Magnesiumjonen: Mg2+
Kloridjonen: Cl–
Magnesiumklorid: Mg2+ (Cl–)2
Oftast (och ni med!) skriver man den MgCl2 .
Öva själv!
Vilken formel får
< | Jonbindningar | Metallbindningar och elektronerna i dem | > |