Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Kemi 1

Administration

Kovalent bindning

Videogenomgång (flippat klassrum)

Plocka fram

  • I2(s)
  • bägare, 100 ml
  • urglas

Molekyler

Demo: Jod sublimerar

  1. Lägg lite I2(s) i bägaren
  2. Täck över med urglaset
  3. Värm med brännare
  4. I2(s) sublimeras: I2(s) → I2(g)
  5. I2(s) deponeras på urglaset: I2(g) → I2(s)

Intra- och intermolekylära bindningar

Bindningar inom molekyler (intramolekylära bindningar) är starka.

Bindningar mellan molekyler (intermolekylära bindningar) är svaga.

Det är detta som händer när vi värmer på I2(s):

Bindningarna mellan jodmolekylerna bryts

  • Joden går över i gasform

Bindningarna mellan jodmolekylerna återbildas

  • Joden går över i fast form igen (på urglaset)

Den kovalenta bindningen

I jonföreningar: jonbindningar

”Opposites attract”

Elektrostatiska krafter håller samman jonerna

  • Så trodde man länge att alla kemiska föreningar hölls samman!

Men, jag har sagt några gånger: H2, N2, O2, F2, Cl2, Br2, I2 (kanske också At2) – kommer alltid två och två!

Varför det?

I molekylföreningar: Kovalenta bindningar

Vi börjar med väte, H.

Hur många valenselektroner? 1e

Hur många vill den ha/göra sig av med för att få ett fullt yttersta skal? En!

Två alternativ:

  • H → H+ + e
  • H + e → H- (hydridjon)

Väteatomen kan också låna en elektron från en annan atom – t.ex. en annan väteatom!

Elektronformel: H. + .H → H:H + energi

Varje väteatom har två elektroner (= fullt yttersta elektronskal), eftersom den lånar en elektron från den andra!

Två namn på denna bindning
  1. Elektronparbindning
    • (Eftersom atomerna delar på ett elektronpar)
  2. Kovalent bindning
    • (Eftersom elektronparet delas lika mellan de två atomerna)

Klor, Cl

Elektronformel:

Elektronkonfigurationen för klorgas

  • Varje kloratom får åtta e i sitt yttersta skal, ty den lånar en elektron från den andra

Samma gäller för de övriga halogenerna

Svavel – ring av S8

Fosfor – tetraeder av P4

Enkel-, dubbel- och trippelbindningar

Vätgas

Mellan två väteatomer uppstår en enkelbindning.Mellan två väteatomer uppstår en enkelbindning.Väteatomerna delar på ett enda elektronpar: H–H

  • Enkelbindning

Eten

Kolatomerna delar på två elektronpar: H2C=CH2

Elektronkonfigurationen för eten

  • Dubbelbindning

Kvävgas

Rita upp elektronformeln för N2

Kväveatomern delar på tre elektronpar: N≡N

  • Trippelbindning

Atomjoner och sammansatta joner

Salter av atomjoner

Jonerna består endast av ett atmoslag

  • Exempel: Na+Cl

Sammansatta joner

Jonerna består av flera atomslag

Exempel: Sulfatjonen, \({\sf \text{SO}_4^{2-}}\)

Fyra syreatomer binder till en svavelatom

Hela strukturen är tvåvärt negativ

Kopparsulfat: Cu2+\({\sf \text{SO}_4^{2-}}\) innehåller en atomjon (Cu2+) och en sammansatt jon (\({\sf \text{SO}_4^{2-}}\)).

Exempel: Kalciumkarbonat, CaCO3

Karbonatjonen är tvåvärt negativ

Elektronformeln för karbonatjonen förklarad

 

   

Också intressant: