Oxidationstal
Oxidationstal (OT) är ett sätt att "bokföra" avgivna/upptagna elektroner på.
Avspeglar alltså hur pass oxiderat/reducerat ett ämne är.
Betrakta Al3+-jonen – är den oxiderad eller reducerad?
- Oxiderad – den har ju avgett tre elektroner för att bli Al3+!
Eftersom aluminiumjonen är "3+" ger vi den oxidationstalet +III.
- Det skrivs såhär:
\(\overset{+\text{III}}{\text{Al}^{3+}}\)
Betrakta jonen Cl– – är den oxiderad eller reducerad?
- Reducerad – den har ju tagit upp en elektron för bli Cl–!
Eftersom kloridjonen är "1–" ger vi den oxidationstalet –I
- Det skrivs såhär:
\(\overset{-\text{I}}{\text{Cl}^-}\)
En till! Om vi nu tittar på Al(s) – är den oxiderad eller reducerad?
- Varken eller!
Därför ger vi aluminiummetall oxidationstalet 0.
- Det skrivs såhär:
\(\overset{0}{\text{Al}}\)
En sista! Vi tittar Cl2 är det oxiderat eller reducerat?
- Varken eller!
Därför ger vi kloratomerna i Cl2 oxidationstalet 0.
- Det skrivs såhär:
\(\overset{0}{\text{Cl}_2}\)
Några regler för oxidationstal
OT för ett grundämne i fri form är noll.
- Exempel:
\(\overset{0}{\text{Fe}}\text{, }\overset{0}{\text{H}}_2\text{, }\overset{0}{\text{O}}_2\)
OT för syre i kemiska föreningar är som regel –II
- Exempel:
\(\text{Na}_2\overset{-\text{II}}{\text{O}}\text{, }\text{Mg}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\text{, }\text{C}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\text{, }\text{H}_2\overset{-\text{II}}{\text{O}}\)
och många fler.
- Undantag: Väteperoxid, H2O2, där syrets OT = –I
OT för väte i kemiska föreningar är som regel +I.
- Exempel:
\(\overset{+\text{I}}{\text{H}_2}{\text{O}}\text{, }\overset{+\text{I}}{\text{H}}{\text{Cl}}\text{, }\overset{+\text{I}}{\text{H}_2}{\text{SO}_4}\)
- Undantag: Hydrider, tex. NaH, där OT = –I
Summan av OT i en molekyl är noll.
- Exempel:
\(\overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}_3} \Leftrightarrow \overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\)
\(\overset{+\text{V}}{\text{N}_2}\overset{-\text{II}}{\text{O}_5} \Leftrightarrow \overset{+\text{V}}{\text{N}}\overset{+\text{V}}{\text{N}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\)
OT för en atomjon är lika med jonens laddning.
- Exempel:
\(\overset{+\text{I}}{\text{K}^+} \text{, } \overset{+\text{II}}{\text{Fe}^{2+}} \text{, } \overset{-\text{I}}{\text{Br}^-} \text{, } \overset{-\text{II}}{\text{S}^{2-}}\)
Summan av OT för atomerna i en sammansatt jon är lika med jonens laddning.
- Exempel
\(\overset{+\text{VI}}{\text{S}}\overset{-\text{II}}{\text{O}_4^{2-}} \Leftrightarrow \left[\overset{+\text{VI}}{\text{S}} \overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\right]^{2-}\)
\(\overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}_4^+} \Leftrightarrow \left[\overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\right]^+\)
