Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Kemi 1

Administration

Oxidationstal

OxidationstalVideogenomgång ("flippat klassrum")

Oxidationstal

Oxidationstal (OT) är ett sätt att "bokföra" avgivna/upptagna elektroner på

Avspeglar alltså hur pass oxiderat/reducerat ett ämne är

Betrakta Al3+-jonen – är den oxiderad eller reducerad?

  • Oxiderad – den har ju avgett tre elektroner för att bli Al3+!

Eftersom aluminiumjonen är "3+" ger vi den oxidationstalet +III

  • Det skrivs såhär:

    \({\sf \overset{+\text{III}}{\text{Al}^{3+}}}\)

Betrakta jonen Cl – är den oxiderad eller reducerad?

  • Reducerad – den har ju tagit upp en elektron för bli Cl!

Eftersom kloridjonen är "1–" ger vi den oxidationstalet –I

  • Det skrivs såhär:

    \({\sf \overset{-\text{I}}{\text{Cl}^-}}\)

En till! Om vi nu tittar på Al(s) – är den oxiderad eller reducerad?

  • Varken eller!

Därför ger vi aluminiummetall oxidationstalet 0

  • Det skrivs såhär:

    \({\sf \overset{0}{\text{Al}}}\)

En sista! Vi tittar Cl2 är det oxiderat eller reducerat?

  • Varken eller!

Därför ger vi kloratomerna i Cl2 oxidationstalet 0

  • Det skrivs såhär:

    \({\sf \overset{0}{\text{Cl}_2}}\)

Några regler för oxidationstal

OT för ett grundämne i fri form är noll

  • Exempel:

    \({\sf \overset{0}{\text{Fe}}\text{, }\overset{0}{\text{H}}_2\text{, }\overset{0}{\text{O}}_2}\)

OT för syre i kemiska föreningar är som regel –II

  • Exempel:

    \({\sf \text{Na}_2\overset{-\text{II}}{\text{O}}\text{, }\text{Mg}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\text{, }\text{C}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\text{, }\text{H}_2\overset{-\text{II}}{\text{O}}}\)

    och många fler.

  • Undantag: Väteperoxid, H2O2, där syrets OT = –I

OT för väte i kemiska föreningar är som regel +I

  • Exempel:  

    \({\sf \overset{+\text{I}}{\text{H}_2}{\text{O}}\text{, }\overset{+\text{I}}{\text{H}}{\text{Cl}}\text{, }\overset{+\text{I}}{\text{H}_2}{\text{SO}_4}}\)

  • Undantag: Hydrider, tex. NaH, där OT = –I

Summan av OT i en molekyl är noll

  • Exempel:

    \({\sf \overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}_3} \Leftrightarrow \overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}}\)

    \({\sf \overset{+\text{V}}{\text{N}_2}\overset{-\text{II}}{\text{O}_5} \Leftrightarrow \overset{+\text{V}}{\text{N}}\overset{+\text{V}}{\text{N}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}}\)

OT för en atomjon är lika med jonens laddning

  • Exempel:

    \({\sf \overset{+\text{I}}{\text{K}^+} \text{, } \overset{+\text{II}}{\text{Fe}^{2+}} \text{, } \overset{-\text{I}}{\text{Br}^-} \text{, } \overset{-\text{II}}{\text{S}^{2-}}}\)

Summan av OT för atomerna i en sammansatt jon är lika med jonens laddning

  • Exempel

    \({\sf \overset{+\text{VI}}{\text{S}}\overset{-\text{II}}{\text{O}_4^{2-}} \Leftrightarrow \left[\overset{+\text{VI}}{\text{S}} \overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\overset{-\text{II}}{\text{O}}\right]^{2-}}\)

    \({\sf \overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}_4^+} \Leftrightarrow \left[\overset{-\text{III}}{\text{N}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\overset{+\text{I}}{\text{H}}\right]^+}\)