Alkener (och alkyner) är omättade kolväten. Det betyder att de inte är "mätta" på väte; det går att lägga till fler väten till dem (på kemisk väg).
- Alkener är kolväten med minst en dubbelbindning.
| Namn | Modell | Strukturformel | Summaformel |
| Eten |  |  | C2H4 |
| Propen |  |  | C3H6 |
| 1,3-butadien (but-1,3-dien) |  |  | C4H6 |
Alkenernas nomenklatur
Längsta ogrenade kolkedjan med dubbelbindning bildar stam.
Kolatomerna numreras så att dubbelbindningen/-arna får så lågt nummer som möjligt.
Exempel 1
Namnge följande molekyl:
Svar
- Det är fem kolatomer i molekylen. Därför måste stammen vara "-pent-".
- Det finns en dubbelbindning i molekylen. Därför måste suffixet vara "-en".
Eftersom dubbelbindningen utgår från kolatom nummer 1, måste molekylens namn vara 1-penten.
(Enligt IUPAC:s regler går också pent-1-en bra, men 1-penten är nog mer vanligt att man använder.)
Exempel 2
Namnge följande molekyl:
Svar
- Det är fyra kolatomer i molekylen. Därför måste stammen vara "-but-"
- Det finns två dubbelbindningar i molekylen. Därför måste suffixet vara "-dien"
Eftersom dubbelbindningarna utgår från kolatom nummer 1 och nummer 3, blir molekylens namn 1,3-butadien (man sätter in ett "a" för att det ska bli lite lättare att uttala).
(Enligt IUPAC:s regler är namnet but-1,3-dien också helt korrekt.)
Alkenernas kemi
Additionsreaktioner
Alkener är omättade kolväten. Detta kan demonstreras genom att de avfärgar bromvatten, Br2(aq).
Brommolekylen "öppnar upp" dubbelbindningen, och adderas över den. Lär mer om reaktionsmekanismen på den här länken!
Man kan också addera vätehalogenider, t.ex. väteklorid eller vätebromid, över dubbelbindningar. I fallet nedan adderas vätebromid över dubbelbindningen i propen. Då bildas det både 1-brompropan och 2-brompropan.
I reaktionen bildas mest 2-brompropan. Varför det är så kan du lära dig om du kollar reaktionsmekanismen på den här länken (hoppa till 2:48 i videon).
Eliminationsreaktioner
Vid en eliminationsreaktion plockas man bort exempelvis två väteatomer från en alkan, så att det bildas vätgas och en alken. I reaktionen nedan visas hur HCl elimineras från kloretan i basisk lösning, så att det bildas eten, kloridjon och vatten.
Lär mer om reaktionsmekanismen på den här länken!
Polymerisation
Polyeten är en slags plast som bildas genom att många (grekiska poly) etenmolekyler slagits samman till en enda lång molekyl.
Polyetenplast är mycket välanvänd i vårt samhälle
- Plastpåsar
- Livsmedelsförpackningar
- Avloppsrör
- Elektriska isoleringar
Reaktionsmekanism
Eten blandas med syrgas vid högt tryck och temperatur. Då bildas peroxider, som vi kan skriva RO–OR. Dessa sönderfaller till syreradikaler enligt nedanstående formel:
RO–OR → 2RO·
- Radikalerna är mycket reaktiva
Reagerar gärna med eten:
RO· + CH2=CH2 → RO–CH2–CH2·
Det bildas en ny radikal, som i sin tur gärna reagerar med eten:
RO–CH2–CH2· + CH2=CH2 → RO–CH2–CH2–CH2–CH2·
Och så vidare…
Beroende på exakta reaktionsförhållanden bildas kedjor som är kan vara mellan 5 000–20 000 kolatomer långa.
