Magnus Ehingers undervisning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete med mera.

Videogenomgång (flippat klassrum)

En- och flervärda alkoholer

Ordet alkohol kommer från persiskan (arabiskan), och betyder troligen ”kemikalien” eller ”ämnet” eller ”anden”.

Alla alkoholer innehåller en OH-grupp.

  • OBS! Detta är inte en hydroxidjon!!!

Envärda alkoholer

Innehåller endast en OH-grupp.

Metanol Metanol
Etanol Etanol

Flervärda alkoholer

Fler än en OH-grupp – men aldrig fler än en på samma kolatom!

De enklaste två- och trevärda alkoholerna:

Namn Rationellt namn Strukturformel Alkoholtyp
Glykol 1,2-etandiol

Glykol (1,2-etandiol)

tvåvärd
Glycerol 1,2,3-propantriol

Glycerol

trevärd

Intermolekylära bindningar

OH-grupperna gör att alkoholerna blir polära.

OH-grupperna gör att vätebidningar kan uppstå mellan molekylerna.

  • Relativt höga kokpunkter.

OH-grupperna gör att alkoholerna gärna löser sig i vatten (”lika löser lika”).

Primära, sekundära och tertiära alkoholer

Alkoholer kan också vara primära, sekundära eller tertiära. Man tittar på den kolatom som OH-gruppen sitter på.

  1. Om den kolatomen bara binder till ytterligare en kolatom (eller ingen alls, som i metanol), så är alkoholen primär.
  2. Om den binder till ytterligare två kolatomer, så är alkoholen sekundär, och
  3. binder den till tre kolatomer så är alkoholen tertiär.

Exempel

Rationellt namn Strukturformel Typ
1-propanol 1-propanol primär 
2-propanol  2-propanol sekundär
2-metyl-2-propanol  2-metyl-2-propanol tertiär