Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

624px-Hampton court maze sol.svg Karta över labyrinten vid Hampton CourtKarta över labyrinten vid Hampton Court.

Vem känner inte till historien om råttan i labyrinten? Om man söker efter ”like a rat in a maze” på internet får man över 12 000 träffar som beskriver allt från dataspel till hur man kommer från den frustrerande känslan av att vara fångad likt en råtta i en labyrint.

 

Allt har sitt ursprung i ett experiment som Willard Small genomförde och publicerade år 1900. Han konstruerade en labyrint (ovan) som hade häcklabyrinten i Hampton Court som förebild. För att studera råttans mentala processer placerade Small sedan lite mat i labyrintens mitt och släppte sedan in råttan.

Vid det första lyckade försöket tog det råttan 15 minuter att nå belöningen i mitten. Vid nästa försök tog det 10 minuter, försöket därpå 1 minut och 45 sekunder, sedan 3 minuter och därefter bara 50 sekunder. Råttan lärde sig alltså hur den skulle springa i labyrinten för att få belöningen så snabbt som möjligt.

Ett självklart resultat, kanske man tycker. Men eftersom råttan inte visste vilken av alla vägar som var den rätta förrän den faktiskt fick belöningen, visade experimentet att råttan kunde minnas att den fem minuter tidigare svängt höger och tre minuter tidigare svängt vänster.

Smalls labyrint har som sagt inspirerat många andra forskare, men också t.ex. författare. Ett av de allra bästa exemplen på det är boken ”Blommor till Algy” (eng. Flowers for Algernon) av Daniel Keyes. En fantastiskt bra bok, som jag verkligen rekommenderar!