Den nya typen av datorchip skulle kunna användas till att bygga lätta, böjliga skärmar. Ett datorchip görs genom att etsa mönster av halvledande material med hjälp av ljus och ljuskänsliga kemikalier. Men tekniken börjar närma sig den teoretiska gränsen; för tillfället etsar dataingenjörerna kretsar som bara är några tiotal nanometer (0,000 000 010 m) ifrån varandra. Därför försöker forskare få fram nya sätt att sätta ihop ännu mindre datorchip.
”Att låta datorchipet bygga sig självt är kanske den mest uppenbara lösningen”, enligt Dago de Leeuw vid Philips forskningslaboratorier, Nederländerna. ”Det tjusigaste exemplet på det är DNA.”
”Vi slängde i [kretsarna] i en bägare med molekylerna, tog ut dem, tvättade dem, och de funkade” — Dago de Leeuw, Philips forskningslaboratorier, Nederländerna.
Nu har ett forskarlag under ledning av Edsger Smits, också vid Philips forskningslaboratorier, lyckats göra en integrerad krets som faktiskt bygger sig själv. De blandade en lösning av en lång molekyl kallad quinquethiophene med ett kretskort med förtryckta elektroder. Quinquethiophene har en mängd fria elektroner, och kan därför bete sig som en halvledare (liksom en transistor).
De långa molekylerna band då till isoleringen mellan elektroderna, och bildade på så vis bryggor från en elektrod till nästa. ”Vi slängde i [kretsarna] i en bägare med molekylerna, tog ut dem, tvättade dem, och de funkade”, säger Dago de Leeuw till Nature.
Nu är det en del arbete kvar innan vi verkligen får högpresterande själv-hopsatta datorchip, men forskarlagets arbete är helt klart ett stort steg på vägen.
