Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

screen-shot-2012-10-21-at-16-10-37John Hatties meta-metastudie ger svar på vad forskningen säger om läxor. John Hatties meta-metastudie ger svar på vad forskningen säger om läxor. Jag läste en artikel om vad forskningen säger om läxor på den här länken. Det visar sig att det är inte så enkelt som man skulle vilja tro.

Det är nämligen så att om läxor är effektiva eller inte beror på flera saker. Dit hör elevernas ålder och erfarenhet, och likaså läxornas karaktär.

Mycket förenklat kan man säga att ju äldre och mer erfarna eleverna är, desto mer effektiva är också läxorna för lärandet. Samma gäller för läxornas utformning, att ju mer precisa och specifika läxorna är, desto effektivare blir inlärningen. Öppna och komplexa läxor kräver mycket mer av handledning av lärare för att vara bra.

För den som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderar jag Hatties studie eller den här artikeln (som jag inledningsvis refererade till).

Läxor och det flippade klassrummet

 

Det här kan man förstås också relatera till det flippade klassrummet. Själva grundtanken i det flippade klassrummet är ju att eleven ska få den grundläggande kunskapen/informationen i hemmet, och sedan göra "läxan" i skolan. Med läraren som stöd i (den fysiska) skolan kan man planera arbetet därefter. I klassrummet kan eleverna ägna sig åt färdighetsträning (vilket kan vara ett exempel på "specifika läxor" som jag pratade om ovan).

Även utan flippat klassrum har man goda möjligheter att öppna upp för mer komplexa frågeställningar. Det klassiska grupparbetet är ju en variant av detta. Men det jag gillar med mitt eget flippade klassrum är den tid jag faktiskt har frigjort för att låta eleverna arbeta med öppnare uppgifter. Mitt viktigaste exempel på detta är att eleverna faktiskt får tid att arbeta med sina laborationer och -rapporter i klassrummet, en typ av öppna frågeställningar som eleverna tidigare var tvungna att arbeta med hemma.