Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Jullov 2018-2019: Fyrverkeriernas kemi

Fyrverkeriernas kemi 

Nu har det blivit dags för jullov här nere i Skåne, och snart stundar också ett nytt år! Vad kan då passa bättre, om inte en video om fyrverkeriernas kemi?

 

Annons

 

Det här är något som vi brukar prata ganska tidigt om i Kemi 1, när vi kommer in på atommodellen. De olika färgerna som bildas i fyrverkerier beror nämligen just på hur atomerna är uppbyggda, och hur elektronerna fördelar sig kring atomkärnan.

I en typisk fyrverkeripjäs har man en drivladdning i botten. Fyrverkeripjäsen placeras i ett rör (en "kanon"), och när drivladdnigen antänds flyger pjäsen upp i luften. En fördröjningsstubin göra att även själva pjäsen antänds efter några sekunder. Då exploderar svartkrutet inne i granaten och sätter samtidigt fyr på effektkulorna.

För att få de tjusiga effekterna används olika metallsalter. Magnesium ger intensivt vitt ljus, natrium blir gult, kalcium mer orange, strontium rött, beryllium grönt och koppar blått.

 

   
[Ingen än…]