Lärare behöver bra läromedel

Läromedelsförfattarnas förbund har gett ut en liten bok om läromedlens betydelse för undervisningen.Läromedelsförfattarnas förbund har gett ut en liten bok om läromedlens betydelse för undervisningen.Läromedelsförfattarnas förbund har gett ut en liten bok om läromedlens betydelse för undervisningen.I debatten om läromedel framförs ofta att eleverna behöver bra läromedel. Men det är inte bara elever som behöver det. Även lärare behöver bra läromedel!

Sverige är ett på många sätt unikt land. Ett av sätten är enligt vad jag har förstått att staten inte lägger sig i hur läromedlen är utformade. På ett sätt är det naturligtvis bra, för vi vill inte ha det så att staten till exempel bestämmer att till exempel Sverige och svensk historia och svenskarnas framgångar alltid ska framhållas, och att våra grannländer alltid ska framställas i sämre dager. Det hänger gott och väl samman med vår liberala tradition. Men på ett annat sätt är det dåligt, eftersom det inte finns någon som helst kvalitetsgranskning av de läromedel som finns. Den lärare som kanske inte hunnit få så stor erfarenhet än, eller ska beställa nya läromedel har ett svårt, för att inte säga omöjligt jobb framför sig. Man får helt enkelt lita till att läromedlen är anpassade till läroplanen – något de naturligtvis alltid säger att de gör, men långtifrån alltid är.

Här kommer jag nu verkligen att kasta sten i glashus. Jag har själv skrivit ett flertal läromedel, och tycker förstås att de passar väl med läroplanen. Men de är ändå min egen tolkning av läroplanen, och läroplanen lämnar mycket stort utrymme för just tolkning. De specificerar ju bara vilka förmågor eleverna ska få, inte hur de ska nå de förmågorna. Det ska också sägas att jag bara har erfarenhet av läromedel i biologi, kemi och naturkunskap. Det är mycket möjligt att exempelvis läromedlen i religion eller tyska inte dras med samma problem.

När jag var precis nyexad lärare utgick jag till 100 % från läromedlet när jag planerade min undervisning. Det var först flera år senare, när jag (tillsammans med de kolleger som jag hade då) gick igenom kursplanen som jag insåg att boken vi använde kanske bara följde kursplanen till 80 %. Jag tror att det har att göra med att läromedel måste sälja. Därför behöver läromedlen innehålla det lärarna vill ha, snarare än någonting annat, så att lärarna kan bedriva samma undervisning som de alltid har gjort, utan att behöva ändra på någonting.

Därför skulle jag vilja se att Skolverket tog fram begreppslistor för alla kurser, begreppslistor som säger att det här det minsta som kursen ska behandla.

Därför skulle jag vilja se att Skolverket tog fram begreppslistor för alla kurser, begreppslistor som säger att det här det minsta som kursen ska behandla. Då skulle lärare fortfarande ha stor frihet att lägga upp undervisningen tillsammans med sina elever, men både elever och lärare skulle också få en tydlig uppfattning om vad eleven förväntas lära sig under kursen.

Detta skulle också hjälpa läromedelsförfattare att säkerställa att läromedlet verkligen följer kursplanen, och tar upp det som är relevant för kursen. Det hindrar fortfarande inte att man gör ”utblickar” eller fördjupningar i det som man tror att eleverna kan tycka är särskilt intressant.

En sista fördel skulle också veta att det skulle underlätta för att göra exempelvis gemensamma prov på nationell eller lokal nivå. Man vet att kursen ska ta upp de ena eller de andra begreppen, och då kan man också göra prov som mäter elevernas förmågor utifrån just de begreppen.