Magnus Ehingers under­visning

— Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Hur grundämnena fick sina namnDet periodiska systemet innehåller 118 grundämnen – vart och ett med sitt namn, och sin historia. En del av namnen har varit med oss sedan historiens gryning, medan andra har fått namn efter platser eller framstående fysiker eller kemister. Häng med på en resa in i språket kring det periodiska systemet!

Varför heter till exempel syre "syre" och väte "väte"? Faktum är att de mer eller mindre är "översättningslån": Väte är det som väter, och hydrogen betyder ordagrant "vattenbildare". Oxygen betyder "syrabildare", vilket ger oss ordet "syre".

Sedan har vi också kontroversen om kalium. Varför heter det "kalium" på svenska, norska, finska, tyska och flera andra språk (och har beteckningen K), men "potassium" (eller motsvarande) på många andra språk? "Potassium" som dessutom kommer från det svenska ordet "pottaska" (vilket kanske är ett översättningslån från det engelska "pot ash" eller vice versa)!

Och så har vi ju förstås historien om Ytterby gruva, som varje svensk kemist måste känna till! 😉