Hur spektroskopi går till
Spektroskopi går i grunden ut på att man skickar ljus (eller elektromagnetisk strålning) genom ett prov, och mäter hur mycket av strålningen som absorberas av provet.
En UV/vis-spektrofotometer fungerar som bilden nedan visar.
- Ljus (antingen UV-ljus eller visuellt ljus) från en lampa får passera genom en smal spalt
- En monokromator (ett vridbart prisma) gör att bara en enda våglängd passerar genom den andra spalten
- Ljuset får passera en kyvett med provlösning
- En detektor mäter hur mycket av ljuset som absorberats av provlösningen
Hur IR-spektroskopi går till
Principen är densamma som för UV/vis-spektroskopi
- Skillnad: Det är infrarött ljus (IR-ljus) av olika våglängder som används, inte UV- eller vis-ljus
Olika bindningar mellan atomer absorberar IR-ljus vid olika våglängder
Genom att ta upp ett IR-spektrum kan man se vilka bindningar som finns i ett organiskt ämne
- Detta ger värdefull information om ämnets struktur!
| Bindningstyp | Absorptionsområde/μm | Vågtal/cm-1 |
| O–H | 2,7–3,3 | 3700–3000 |
| C–H | 3,4–3,8 | 3000–2600 |
| C≡C | 4,4–4,8 | 2250–2100 |
| C=O | 5,5–6,1 | 1820–1640 |
| C=C | 5,8–6,2 | 1700–1600 |
| C–O | 7,9–9,5 | 1260–1050 |
Tolkning av ett IR-spektrum
Bilden nedan visar ett IR-spektrum som man tagit upp från 2-pentanon.
Man ser en skarp topp (egentligen vågdal) omkring 5,8 μm (1700 cm-1). Denna är typisk för bindningen C=O.
