Magnus Ehingers undervisning

Inte platt, utan rund. Ända sedan internets intåg i samhället – och även innan dess, men i mindre utsträckning – har vi matats med budskapet att vi måste lära våra elever att tänka kritiskt. Men är det verkligen det vi vill?

Podden kan vara fortbildning.  Mitt främsta skäl till att lyssna på poddar är helt enkelt att det är så trevligt! När jag är ute och går med hunden, tar mig till jobbet, väntar i kassakön eller närhelst annars jag bara har dötid, är det en fröjd att kunna lyssna på precis de radioprogram jag vill, när jag vill det.

Mitt andra skäl är att det faktiskt handlar om kvalificerad fortbildning.

Vilka poddar lyssnar du på? Poddar eller podcaster är inget nytt fenomen, även om den initiala hajpen har lagt sig. Numera lägger de stora produktionsbolagen, som till exempel Sveriges Radio eller BBC, regelbundet ut poddar, men även glada amatörer kan ganska lätt starta sin egen podd – ungefär som en blogg, fast i ljudformat.

Det finns tusentals poddar på nätet, och de handlar om allt från matlagning till klassisk musik. Det finns även ett stort antal poddar med naturvetenskapligt innehåll, och här tänkte jag dela med mig av tre av mina favoriter. I nästa blogginlägg får du läsa mina tre bästa skäl till att lyssna på poddarna.

I rapporten "Putting Students on the Path to Learning" försöker Richard E. Clark, Paul A. Kirschner och John Sweller sätta punkt för en pedagogisk debatt som pågått i mer än 50 år: Ska läraren förklara hur saker och ting ligger till, eller ska eleven på något sätt "upptäcka" det själv?

Dissektion av en kräfta.

Att göra dissektioner är centralt för att förstå en organisms anatomi, och hur den fungerar. Om man jämför flera olika djurs anatomi kan man dra slutsatser om deras levnadsförhållanden och evolution. Om man dissekerar flera olika, men besläktade organismer kan man få till ett snyggt gymnasiarbete i biologi.

Cigarettfimp.

Du känner säkert till att cigaretter – och då också fimpar – innehåller en hel del gifter. Alla fimpar som slängs på gator och torg, och som till sist hamnar i avloppen och kommer ut i sjöar och vattendrag, bär med sig de här gifterna. Den stora mängden fimpar är därför ett miljöproblem. Här är ett ganska enkelt uppslag till gymnasiearbete, där du undersöker hur gifterna i fimparna påverkar hur växter växer.

I petriskålen sker reaktionen NH₃(g) + HCl(g) → NH₄Cl(s). Den fasta ammoniumkloriden (salmiaken) deponeras i taket och botten av petriskålen. När man gör demonstrationsexperiment kan det vara bra att ha en dokumentkamera för att projicera experimenten direkt upp på tavlan/vita duken för att eleverna ska kunna se. Det gäller framför allt om man gör demonstrationer i mikroskala. På skolan där jag jobbar just nu har vi ingen dokumentkamera. Då fick jag istället en idé!

Studieskärmen från studieskarmar.se skärmar av både framåt och åt sidan.

I mitt flippade klassrum ser det klassiska upplägget ut såhär: Eleverna förbereder sig hemma, till exempel genom att se någon av mina videogenomgångar eller att läsa något i läroboken. Jag har bloggat om tidigare hur jag vill att eleverna ska svara på några kontrollfrågor när de har förberett sig, något som de gör dels för att jag ska ha koll på att eleverna faktiskt förbereder sig, och dels för att jag snabbt ska kunna återkoppla till eleverna om det var något som var besvärligt.

Idag har det officiellt tillkännagivits att jag har tilldelats den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen!