Magnus Ehingers undervisning

Fosfofruktokinas i programmet Jmol, som eleverna använder i sin analys.

Det finns naturligtvis massor med olika svar på den frågan! Man kan till exempel bjuda in en kemist som får berätta för eleverna vad hon eller han gör om dagarna. Men för att lite mer visa hur en kemist arbetar avslutar vi kursen i Kemi 2 med ett "proteinprojekt".

Utbredningen för kea (Nestor notabilis).En kea är en typ av papegoja som finns på Nya Zeeland. Forskare har förvånats över dess förmåga att dra slutsatser.

"Varför innehåller lax och andra fiskar större mängd omättat fett än till exempel gris och ko?" Se där ett exempel på en fråga som passar utmärkt att diskutera på lektionen istället för på provet!

En riktigt bra provfråga tvingar eleven att tänka till. Och visst, det är bra när eleven måste göra det på provet. Men egentligen är det ju det jag vill att eleven ska träna på lektionen!

Vilken lärare har aldrig fått frågan "Vad kommer på provet?" (eller varianten "Kommer det här på provet?")? Jag tror att jag har funnit ett generellt svar på den frågan, ett svar som kanske till och med reducerar elevernas stress.

Inte platt, utan rund. Ända sedan internets intåg i samhället – och även innan dess, men i mindre utsträckning – har vi matats med budskapet att vi måste lära våra elever att tänka kritiskt. Men är det verkligen det vi vill?

Podden kan vara fortbildning.  Mitt främsta skäl till att lyssna på poddar är helt enkelt att det är så trevligt! När jag är ute och går med hunden, tar mig till jobbet, väntar i kassakön eller närhelst annars jag bara har dötid, är det en fröjd att kunna lyssna på precis de radioprogram jag vill, när jag vill det.

Mitt andra skäl är att det faktiskt handlar om kvalificerad fortbildning.

Vilka poddar lyssnar du på? Poddar eller podcaster är inget nytt fenomen, även om den initiala hajpen har lagt sig. Numera lägger de stora produktionsbolagen, som till exempel Sveriges Radio eller BBC, regelbundet ut poddar, men även glada amatörer kan ganska lätt starta sin egen podd – ungefär som en blogg, fast i ljudformat.

Det finns tusentals poddar på nätet, och de handlar om allt från matlagning till klassisk musik. Det finns även ett stort antal poddar med naturvetenskapligt innehåll, och här tänkte jag dela med mig av tre av mina favoriter. I nästa blogginlägg får du läsa mina tre bästa skäl till att lyssna på poddarna.

I rapporten "Putting Students on the Path to Learning" försöker Richard E. Clark, Paul A. Kirschner och John Sweller sätta punkt för en pedagogisk debatt som pågått i mer än 50 år: Ska läraren förklara hur saker och ting ligger till, eller ska eleven på något sätt "upptäcka" det själv?

Dissektion av en kräfta.

Att göra dissektioner är centralt för att förstå en organisms anatomi, och hur den fungerar. Om man jämför flera olika djurs anatomi kan man dra slutsatser om deras levnadsförhållanden och evolution. Om man dissekerar flera olika, men besläktade organismer kan man få till ett snyggt gymnasiarbete i biologi.

Cigarettfimp.

Du känner säkert till att cigaretter – och då också fimpar – innehåller en hel del gifter. Alla fimpar som slängs på gator och torg, och som till sist hamnar i avloppen och kommer ut i sjöar och vattendrag, bär med sig de här gifterna. Den stora mängden fimpar är därför ett miljöproblem. Här är ett ganska enkelt uppslag till gymnasiearbete, där du undersöker hur gifterna i fimparna påverkar hur växter växer.