Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Mikrobiologi

Administration

Kemoterapi. Vad är kemoterapi? Penicillin och Erythromycin

M-YTDESInledning: Vad är kemoterapi?

Kemoterapi är behandling av patogena mikroorganismer med olika preparat

Vad betyder ”patogent”?

  • Sjukdomsalstrande!

Kan andra mikroorganismer än bakterier behandlas?

  • Ja!
  • Men vi skall framför allt behandla patogena bakterier på denna kursen.

Antimikrobiella preparat kan vara antingen hämmande eller cidala

Hämmande preparat: Försvårar tillväxten för bakterien

Cidala preparat: Dödar bakterien eller gör att den inte kan dela sig alls.

  • ”Cidal” – jämför engelskans ”homicidal dept.” (i amerikanska polisfilmer) eller ”suicidal” (självmord) eller biocider och en massa annat...

M-YTDES Antimikrobiella preparat kan delas in i fyra grupper:

  1. Desinfektionsmedel
  2. Antiseptika
    • Kommer eleverna ihåg Joseph Lister? Det var han som började införa antiseptiska metoder vid kirurgiskt arbete.
  3. Antibiotika
  4. Syntetiska droger

Desinfektionsmedel

Kan eleverna nämna något desinfektionsmedel som de ofta använder?

  • M-YTDES, för att desinficera labbänkarna med borde de i alla fall kunna!

Dödar bakterier på en yta – t.ex. labbänken.

Antiseptika

Jodopax. Kan eleverna nämna något antiseptikum?

  1. Etanol i olika koncentrationer
  2. Jodopax
  3. Honung?

Används på ”levande” ytor (typ hud)

Oftast mindre giftiga än desinfektionsmedel

  • Ofta hämmande, inte dödande

Antibiotika & syntetiska droger

Kan eleverna nämna något antibiotikum?

  1. Penicillin, ampicillin, kloramfenikol...
  2. Har olika handelsnamn!
    • Ex. Kåvepenin

Skillnaden mellan antibiotika & syntetiska droger:

  1. Antibiotika har sitt ursprung hos andra organismer, oftast mögelsvampar
  2. Syntetisk droger är av människan syntetiserade (tillverkade)
    • Skillnaden mellan antibiotika & syntetiska droger är inte alltid glasklar!

Antibiotika är ofta cidala, ibland hämmande

  1. Selektiv toxicitet
    • Antibiotikumet skall döda bakterien – inte patienten!

Antibiotikum kan delas upp efter effekt:

  1. Cellväggssyntes
  2. Proteinsyntes
  3. Plasmamembranet
  4. Nukleinsyrasyntes
  5. Kompetitiv inhibition

1. Antibiotika som hämmar uppbyggnaden av cellväggen

Penicillinets upptäckare: sir Alexander Fleming (1881-1955)

Upptäckte penicillinet 1928

  1. Anekdot om hur det gick till...
  2. Turligt nog (för både Fleming och för oss) hade Fleming ett gott ”forskaröga”! ;-)

Ett bra antibiotikum måste ha selektiv toxicitet.

  • Skall bara döda/hämma bakterien, inte värdorganismen (människan)!

Penicillin

Peptidoglykan. Påverkar cellväggssyntesen

Förhindrar att pentapeptidbryggorna i peptidoglykanet bildas

Cellerna lyserar i hypoton miljö (går sönder) när de delar sig eller p.g.a. attack från lysosym.

  • Lysosym är ett enzym som finns i bl.a. tårvätska och svett

Fler exempel:

  1. Ampicillin
  2. Methicillin

Vad tror eleverna om penicillinets verkan på G+- respektive G--bakterier?

2. Antibiotika som hämmar proteinsyntesen

Dessa blockerar ribosomens funktion på ett eller annat sätt.

Bakteriell ribosom. Repetition: Ribosomen

  1. Består av en stor (50S) och en liten (30S) subenhet
  2. Sköter själva proteinsyntesen:
    • mRNA-molekylen translateras till protein via tRNA

Exempel: Erythromycin (men ni skall kunna de övriga som står i boken också!)

Ursprung: Streptomyces erythreus

Erythromycin. Stor molekyl

Blockerar elongeringen i translationen genom att binda till 50S-subenheten

  • Elongering = det steg, där en aminosyra kopplas till en annan. Därmed förlängs (elongeras) peptidkedjan (proteinet).

Bakteriostatisk vid låga koncentrationer

  • Bakteriostatisk = förhindrar tillväxt, men dödar ej

Bakteriocidal vid höga koncentrationer

  • Bakteriocidal = dödar bakterier

Mest effektiv mot G+-bakterier, men används även mot Mycoplasma och Legionella.

 

   

Också intressant: