Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Vetenskap – vad är det? Epistemologi

En definition

Jakten på den försvunna skattenJakten på den försvunna skatten.Jakten på den försvunna skatten...

  • Truth Facts!

Vetenskap = systematiskt insamlande och organiserande av fakta.

  • Slutsatser utifrån insamlade fakta = sanning?
  • Vi återkommer till detta!

Vetenskap är en metod – inte en åsikt.

Vad är vetenskap inte?

Inte tro.

Vetenskap skiljer mellan tro & vetande

  • Astrologi - astronomi
  • Alkemi - kemi
  • Healing - medicin
  • Psykologi - parapsykologi
  • Akupunktur - narkos
  • Naturläkemedel - syntetiska läkemedel
  • UFO-forskning - SETI-projektet

Vetenskap gentemot tro.Vetenskap gentemot tro.

Inte fördomar.

 

Vetenskap skiljer mellan fördomar och vetande

Målet är inte att bekräfta invanda fördomar

Fördomar får inte påverka insamlade fakta

Förhastade slutsatser och vetande

Jag känner en som blev sjuk av att äta skolmaten. Alltså bör man inte äta där.

Journalisten som pratar med några människor på gatan, skriver en artikel om det

Kan eleverna komma med fler exempel?

Pseudovetenskap

Ger sken av att vara vetenskaplig

Metodiken är dock ovetenskaplig!

Detta brukar framför allt gälla två saker:

  1. Presenterar icke-falsifierbara teorier
  2. Teorierna duger inte till prediktion (förutsägelser)

Mer om detta senare!

Vad gör vetenskapsmannen/-kvinnan?

Skiljer mellan tro och vetande

  • Därför måste vi försöka definiera "vetenskap"

SkalmanSkalman.Skalman: "Jag tror bara det jag vet."

  • Ganska fånigt uttalande, egentligen

Tro ≠ vetenskap (alltså kan man inte tro sådant man vet)

Kan vi veta att något är sant? Vad är sanning? Kan vi veta att vi vet någonting över huvud taget?

  • Detta besvaras av epistemologin (kunskapsteori) = "vetenskapen om vetenskapen".

Sanning, osanning och sannolikhet

Vad är sant?

Till vardags förlitar vi oss på vårt sunda förnuft:

  • Jag ser att den här pennan är blå. Det är sant att den är blå. Pennan är blå.
  • Vår uppfattning om pennan överensstämmer med observationerna - då är det sant.

Syntetiska satser

Man gör en mängd undersökningar (ställer en mängd satser)

Undersökningarna får en att dra en slutsats.

Om alla undersökningarna leder till samma slutsats, uppfyller de korrespondenskriteriet.

Exempel

Sockerkaka, pepparkaka, kanelbulle, kex från cafeterian smakar gott.

Slutsats: Allt från cafeterian smakar gott.

Pingviner har inget sinne för logikAnalytiska satser

Det framgår av själva satsen att den är sann; det är en slags inneboende egenskap hos den.

Kan eleverna komma på någon sådan?

  • Exempel: Alla hingstar är hanar.
  • Logiska satser, exempel: Om A, så B. A. Alltså B.

Paradoxer

Här är en analytisk sats, som vi kan tycka är OK:

  • Denna mening är sann.

Men vad sägs om den här:

  1. Mening 2 är sann.
  2. Mening 1 är falsk.

😉

Det finns saker som vi inte kan veta!

Sannolikheten att utveckla en viss sjukdom. Vi vet att olika saker påverkar sannolikheten, men kan inte säga med absolut säkerhet att det kommer att ske

Sannolikheten att något ska hända - t.ex. att vi slår en sexa med tärningen, eller en allvarlig kärnkraftsolycka.

Vad är sannolikhet?

Tage Danielssons monolog om sannolikhet:

Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.

Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller...

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det menas att den finns inte, fast bara lite.

Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände."

Pseudovetenskap

Pseudo = lat. falsk. Pseudovetenskap är alltså falsk vetenskap.

Ofta besvärlig att avslöja; utger sig för att vara vetenskaplig, men är det inte.

Under mina föreläsningar kommer vi att ta upp olika kriterier som måste uppfyllas för att något ska räknas som vetenskapligt.

Några kännetecken på pseudovetenskap

  1. Auktoritetstro
  2. Bristande upprepbarhet
  3. Handplockade exempel
  4. Avfärdande av motsägande fakta
  5. Icke falsifierbara teorier
  6. Bristande förklaringsvärde
  7. Ad hoc-hypoteser - skräddarsy hypotesen åt ett specifikt fenomen

(Är homeopati en pseudovetenskap?)

 

   

Också intressant: