Förslag till kursplanering Kemi 1

1

Intro­duktion till kemin. Betygs­kriterier m.m.

Från magi och metallurgi till modern kemi (s. 10–18)

• Demo: Vatten till vin (och tillbaka igen)

Labb­utrustning och säkerhet

Volym­mätning

2

Materia och dess aggregations­former (s. 19–21)

• Demo: Smäl­tan­de is
• Demo: Su­bli­me­ring av jod

Grundämnen och kemiska föreningar. Rena ämnen och blandningar (s. 22–31)

• Demo: Järn re­a­ge­rar med svavel

3

Atom­teorins födelse (s. 36–39)

1. Demo: Analys av ”grönt pulver”

Atommodellen (s. 40–44)

Att skilja på ämnen i en blandning

Reaktionen mellan magnesium och saltsyra

4

Atomnummer, masstal och atommassa (s. 45–50)

Elektron­konfigurationer (s. 54–59)

• Demo: Enkel spektro­skopi av ljus från lysrör och från solen

5

Hur det periodiska systemet är uppbyggt (s. 60–61)

Ädelgaser (s. 62–63)

• Demo: Helium- och vätgas­ballonger

Undersökning av låg­färger

6

Alkali­metaller och halogener (s. 62–68)

Demo: Alkali­metallers reaktion med vatten

Alkaliska jordarts­metaller och syregruppen (s. 69–71)

• Demo: För­bränning av mag­ne­si­um
• Demo: Upp­hett­ning av sil­ver­oxid alt. ka­lium­per­man­gan­at (reagens på syrgas)

7

Bor-, kol och kväve­grupperna (s. 69–81)

Repetitions­lektion inför prov 1

Jämförelse av reaktiviteten hos magnesium och kalcium

8

Prov 1

Hur jon­föreningar bildas (s. 86–89)

9

Fällnings­reaktioner (s. 90–93)

• Demo: Några fällnings­reaktioner

Jonbindningar (s. 94–96)

• Demo: Salt­kristallers egenskaper

Fällnings­reaktioner

10

Jon­föreningars egenskaper (s. 94–98)

• Demo: Den elektriska konduk­tiviteten hos LiCl

Jonföreningars namn och formel (s. 99–100)

• Demo: Alu­mi­ni­um rea­ge­rar med brom

11

Metall­bindningar (s. 101–103)

• Demo: Metallers egenskaper

Kovalenta bindningar (s. 104–107)

Jon- eller molekyl­förening?

12

Polärt kovalent bindning (s. 108–110)

Dipoler och opolära molekyler (s. 111–114)

• Demo: Polära och opolära ämnen

13

Dipol–dipol-bindning (s. 115–116)

van der Waals-bindningar (s. 117–119)

Alkoholers egenskaper

14

Vätebindningar. Det ovanliga vattnet (s. 120–123)

• Demo: Yt­spän­nings­för­sök
• Demo: Vä­te­bind­ningar mellan etanol och vatten

Lika löser lika (s. 124–126)

• Demo: Löses jod i matolja eller vatten?

15

Gasers löslighet i vatten (s. 127)

• Demo: Ut­fäll­ning av luft i varm­vatten

Salters löslighet i vatten (s. 128–129)

• Demo: ”Vär­me­kuddar” med nat­ri­um­ace­tat

16

Repetitions­lektion inför prov 2

Prov 2

17

Storhet, mätetal och enhet (s. 134–136)

Atommassa, molekylmassa och formelmassa (s. 137–139)

Bestämning av kristall­vatten­halten i alun

Sönderdelning av natrium­väte­karbonat

18

Substansmängd, molmassa och massa (s. 140–144)

Kristallvatten (s. 145–146)

19

Beräkning av ett ämnes kemiska formel (s. 147–149)

Från empirisk formel till molekylformel (s. 150–151)

Bestämning av formeln för kopparsulfid

Legostökiometri

20

Stökiometri: Massan bevaras (s. 152–155)

• Demo: För­brän­ning av stål­ull på ba­lans­våg

Ekvivalenta substans­mängder och massor (s. 156–159)

21

Lösningars halt (s. 164–168)

Spädning av lösningar (s. 169–171)

Framställning av blyjodid

Spädning av lösningar

22

Utbyte (s. 172–174)

Begränsande reaktanter (s. 175–177)

23

Sura och basiska lösningar. Syror (s. 182–186)

• Demo: Te som in­di­ka­tor

Baser (s. 187)

• Demo: Nåra olika in­di­ka­to­rer

Undersökning av pH i några vanliga livsmedel och hushålls­kemikalier

24

pH-skalan (s. 188–191)

• Demo: Hur man an­vän­der en pH-meter

Starka och svaga syror och baser (s. 192–202)

• Demo: Sva­vel­sy­ras re­ak­tion med strö­socker
• Demo: Salt­sy­rans egen­ska­per

25

Neutralisation (s. 203–204)

• Demo: Kol­di­oxid som löses i vatten gör basisk lösning sur

Buffertar (s. 205–206)

• Demo: En enkel HAc/Ac^–-buffert

Titrering av saltsyra med natrium­hydroxid

26

Repetitionslektion inför prov 3

Prov 3

27

Endoterma och exoterma reaktioner. Entalpi (s. 210–214, 220)

• Demo: Upp­lös­ning av NaOH(s) och NH₄NO₃(s) i vatten

Introduktion till redox­reaktioner (s. 224–231)

• Demo: Koppar re­du­ce­rar sil­ver­joner

Stelnings­kurvan för palmitin­syra

Framställning av koppar ur koppar­sulfat

28

Metaller är reduktions­medel. Den elektro­kemiska spännings­serien (s. 232–236)

Halogener är oxidations­medel (s. 237–239)

• Demo: Re­ak­tio­nen mellan koppar och klor­vatten

29

Oxidationstal (s. 240–242)          

Namngivning och formel­skrivning med hjälp av oxidations­tal (s. 243–247)

Den elektro­kemiska spännings­serien

30

Galvaniska celler. EMK (s. 252–261)

• Demo: Daniells ele­ment (koppar–zink-ele­men­tet)

Vätgaselektroden. Normal­potentialer (s. 262–266)

31

Korrosion (s. 267–268)

• Demo: Korro­sion av järn

Elektrolys (s. 269–271)

• Demo: Elek­tro­lys av koppar­klorid

Galvaniska element

32

Repetitions­lektion inför prov 4

Prov 4

33

Repetitions­lektion inför slutprov

Repetitions­lektion inför slutprov

34

Repetitions­lektion inför slutprov

Slutprov