Figuren ovan hittade jag på graphjam.com, men jag kan inte på något sätt säga om siffrorna i den stämmer eller inte.
Wikipedia i min undervisning, och uppmuntrar t.o.m. mina elever att göra det. För bara några år sedan var kvalitén på artiklarna både på svenska Wikipedia och på engelska så pass låg att många lärare uttryckligen förbjöd sina elever att använda Wikipedia som källa. Nu vågar jag påstå att de flesta artiklar håller hög eller mycket hög kvalité, och "wikipedianerna" är snabba på att återställa klotter och vandalism.
Att jag ändå har med den är för att illustrera en intressant poäng. Jag använder nämligen själv hemskt gärnaMen frågan om källkritik måste hela tiden finnas där: Kan man lita på vad som står på Wikipedia?
Till dig som funderar på att använda Wikipedia i undervisningen skulle jag vilja ställa en motfråga: Kan man lita på vad som står i kurslitteraturen?
Jag minns när jag själv gick på mellanstadiet och vi läste om Kina i geografin. Det intryck jag fick av min lärobok var att Kina, ja, det verkade ju vara ett ganska trevligt land att leva i… Jag är övertygad om att läroboksförfattarna ansträngt sig att vara så objektiva som möjligt, men detta var i början av 1980-talet, så det är inte omöjligt att författarnas politiska åsikter lyste igenom i texten ändå.
Min poäng här är, att oavsett vilket läromedel man använder – en traditionell lärobok, Wikipedia, filmer, tidningar etc. – så ligger det i lärarens professionalism att kunna kritiskt granska materialet. Och oavsett vilket läromedel man använder, så bör man inte begränsa sig till bara ett enda läromedel.
Därför vill jag alltid att mina elever ska sitta uppkopplade mot nätet under mina lektioner. Stämmer verkligen det jag säger? Vad säger läroboken? Vad säger andra källor?
Så får jag in källkritiken på ett naturligt sätt, varje dag, i klassrummet.