Ordet "protein" kommer av det grekiska ordet proteios, som betyder "den främsta av sitt slag". Det myntades 1838, och visar bra på hur viktiga proteiner är.
Proteiner består av långa kedjor av aminosyror (eller egentligen α-aminosyror).
En lång aminosyrakedja kallas också för en polypeptid eller peptidkedja.
En aminosyra har både en amingrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH)
En α-aminosyra har följande generella struktur:
- "R" kan vara en väteatom eller en mer eller mindre komplicerad kolkedja.
Hur stora är proteiner?
Bovint (= från ko) insulin är ett ganska litet protein
Insulin reglerar hur socker tas upp från blodet till muskler och fettvänad
Molekylvikt: 5733 g/mol
Antal aminosyrerester: 51 st
Antal peptidkedjor: 2 st
Bovint glutamatdehydrogenas är ett stort protein
Molekylvikt: c:a 1000000 g/mol
Antal aminosyrerester: c:a 8300 st
Antal peptidkedjor: c:a 40 st
En del proteiner har så många peptidkedjor, att de kanske snarast bör kallas proteinkomplex.
Om ett protein har två eller flera polypeptidkedjor
Varje peptidkedja = subenhet
Proteinet kallas för ett "multi-subenhetsprotein"
Om subenheterna är identiska
Då kallas det för homodimer (om det är två subenheter, annars trimer)
Man kan uppskatta antalet aa-rester i ett protein om man vet dess molekylvikt
Dividera helt enkelt molekylvikten med 110
- Medelvikten på aminosyrorna är visserligen 138 g/mol
- Men; de små aminosyrorna dominerar i de flesta proteiner.
- Därför är det bättre att dela med 110 än 138