Videogenomgång (flippat klassrum)
Plocka fram
- Slinky
- Stora atomkulor
Från rent kovalent bindning till jonbindning
Olika atomer drar till sig elektroner olika mycket. Detta kallas att de har olika elektronegativitet.
- Ju starkare laddning valenselektronerna känner av, desto högre elektronegativitet
- Ju mindre atom, desto högre elektronegativitet (eftersom valenselektronerna känner av kärnladdningen mer)
Exempel:
- Fluor är det mest elektronegativa ämnet, har en elektronegativitet på 4,0
- Syre är det näst mest elektronegativa ämnet – 3,4
- Kväve, klor också mycket elektronegativa
- Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller väldigt lite elektronegativa – snarare är de elektropositiva.
| → Atomradie minskar → Joniseringsenergi ökar → Elektronegativitet ökar → | ||||||||||||||||||
| Grupp | ||||||||||||||||||
| Period | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 1 | H 2,1 |
He |
||||||||||||||||
| 2 | Li 1,0 |
Be 1,5 |
B 2,0 |
C 2,5 |
N 3,0 |
O 3,4 |
F 4,0 |
Ne |
||||||||||
| 3 | Na 0,9 |
Mg 1,2 |
Al 1,6 |
Si 1,8 |
P 2,1 |
S 2,5 |
Cl 3,0 |
Ar |
||||||||||
| 4 | K 0,8 |
Ca 1,0 |
Sc 1,3 |
Ti 1,5 |
V 1,6 |
Cr 1,6 |
Mn 1,5 |
Fe 1,8 |
Co 1,9 |
Ni 1,8 |
Cu 1,9 |
Zn 1,6 |
Ga 1,6 |
Ge 1,8 |
As 2,0 |
Se 2,4 |
Br 2,8 |
Kr |
| 5 | Rb 0,8 |
Sr 1,0 |
Y 1,2 |
Zr 1,4 |
Nb 1,6 |
Mo 1,8 |
Tc 1,9 |
Ru 2,2 |
Rh 2,2 |
Pd 2,2 |
Ag 1,9 |
Cd 1,7 |
In 1,7 |
Sn 1,8 |
Sb 1,9 |
Te 2,1 |
I 2,5 |
Xe |
| 6 | Cs 0,7 |
Ba 0,9 |
4f | Hf 1,3 |
Ta 1,5 |
W 1,7 |
Re 1,9 |
Os 2,2 |
Ir 2,2 |
Pt 2,2 |
Au 2,4 |
Hg 1,9 |
Tl 1,8 |
Pb 1,9 |
Bi 1,9 |
Po 2,0 |
At 2,2 |
Rn |
| 7 | Fr 0,7 |
Ra 0,9 |
5f |
Rf |
Db |
Sg |
Bh |
Hs |
Mt |
Ds |
Rg |
Cn |
Nh |
Fl |
Mc |
Lv |
Ts |
Og |
| Periodiska systemet över elektronegativitet med Pauling-skalan | ||||||||||||||||||
Hur bindningen påverkas
Kovalent bindning mellan två atomer: Skillnad, \(\Delta\), i elektronegativitet
- \(0,0 \leq \Delta < 0,9\) rent kovalent bindning → svagt polär kovalent bindning
- \(0,9 \leq \Delta < 1,8\) polärt kovalent bindning
- \(1,8 \leq \Delta\) jonbindning
Rent kovalent bindning
Exempel: Klorgas, Cl2
- \(\Delta = 0\)
- De båda kloratomerna delar fullständigt lika på elektronerna i elektronparbindningen
Polärt kovalent bindning
Exempel: Väteklorid, HCl
- \(\Delta = 3,0-2,1 = 0,9\)
- Eftersom klor är mer elektronegativt än väte, drar den mer i elektronerna
- δ+HClδ-
Jonbindning
Exempel: Natriumklorid, NaCl
- \(\Delta = 3,0 - 0,9 = 2,1\)
- Kloridjonen har helt och hållet "stulit" en elektron från natriumatomen, som bildat en natriumjon
