Videogenomgång (flippat klassrum)

Plocka fram

• Slinky
• Stora atomkulor

Från rent kovalent bindning till jonbindning

Olika atomer drar till sig elektroner olika mycket. Detta kallas att de har olika elektronegativitet.

• Ju starkare laddning valenselektronerna känner av, desto högre elektronegativitet.
• Ju mindre atom, desto högre elektronegativitet (eftersom valenselektronerna känner av kärnladdningen mer).

Exempel:

• Fluor är det mest elektronegativa ämnet, har en elektronegativitet på 4,0.
• Syre är det näst mest elektronegativa ämnet – 3,4.
• Kväve, klor också mycket elektronegativa.
• Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller väldigt lite elektronegativa – snarare är de elektropositiva.

Hur bindningen påverkas

Kovalent bindning mellan två atomer: Skillnad, \(\Delta\), i elektronegativitet.

• \(0,0 \leq \Delta < 0,9\) rent kovalent bindning → svagt polär kovalent bindning
• \(0,9 \leq \Delta < 1,8\) polärt kovalent bindning
• \(1,8 \leq \Delta\) jonbindning

Rent kovalent bindning

Exempel: Klorgas, Cl₂

• \(\Delta = 0\)
• De båda kloratomerna delar fullständigt lika på elektronerna i elektronparbindningen.

Polärt kovalent bindning

Exempel: Väteklorid, HCl

• \(\Delta = 3,0-2,1 = 0,9\)
• Eftersom klor är mer elektronegativt än väte, drar den mer i elektronerna.
• ^δ+HCl^δ-

Jonbindning

Exempel: Natriumklorid, NaCl

• \(\Delta = 3,0 - 0,9 = 2,1\)
• Kloridjonen har helt och hållet "stulit" en elektron från natriumatomen, som bildat en natriumjon.