Magnus Ehingers undervisning

Allt du behöver för A i Biologi, Kemi, Bioteknik, Gymnasiearbete m.m.

Första veckan med ett flippat klassrum

En vecka med "flippat klassrum" har gått, och jag sätter mig ner för att summera veckan (v48).

Time spent vs. stuff learned

Time spent writing my essays. Time spent writing my essays. Första lärdomen är att det här var ju förskräckligt kul! Jag känner nästan samma nytändning och glädje som under mina första år som lärare, då jag gladeligen lade både en och två timmar på att förbereda en enda lektion.

Jag har hittills snott ihop 12 videor till Kemi 1 och Kemi 2 och lagt på min kanal på YouTube. Jag har provat både att spela in direkt vad jag skriver ner på skolans Tablet PC, och att lägga på min egen röst på några datorpresentationer. Varje video har tagit åtminstone … alldeles för mycket tid att göra. Men det finns några anledningar till det.

Skärminspelningsprogrammet som jag använde på skolans PC bråkade med mig (CamStudio, inte det mest användarvänliga program jag sett, men det är gratis, och det funkar (i princip)), så att jag var tvungen att spela in samma lektion 6-7 gånger innan den fastnade på hårddisken. Nej, jag skojar inte, det var verkligen så.

Mina datorpresentationer har tagit tid att göra för att jag sitter och pillar med detaljer på dem. Kanske är det lite overkill, men jag gillar när det ser professionellt ut. smile

Vad jag gör på lektionerna i den fysiska skolan

Min första tanke var att jag måste planera dubbelt: Jag måste inte bara planera (och spela in) den "flippade" lektionen, jag måste också planera min lektion i den fysiska skolan. Och det gjorde jag också, i alla fall den första av mina flippade lektioner i Kemi 2.

Men direkt efter den lektionen pratade en elev med mig (tack gode gud för elever, vad skulle man göra utan dem?). Detta var inte vad hon själv hade trott om det "flippade klassrummet" – om jag fortsatte sådär, skulle de också bli tvungna att jobba dubbelt, dels med att titta på mina lektionsvideor, och dels att göra läxorna.

Slutsats: Redan nästa lektion sänkte jag min planering till ett minimum. Eleverna fick istället göra det de annars skulle ha fått i läxa, nämligen att öva sig på att skriva och tolka strukturformler.

Vad tycker eleverna?

Time spent 'studying'. Time spent "studying". Jag har inte gjort någon utförlig undersökning av elevernas reaktion, men det jag definitivt kunde känna var att min entusiasm smittat av sig på eleverna. Några av eleverna hade enligt sig själva lagt 45 minuter på att titta på dem, trots att de inte var mer än c:a en kvart långa.

Uppskattningvis hade 90 % av eleverna sett videorna och jobbat med dem inför lektionen i skolan, vilket troligen är mer än vad jag hade fått om jag bara haft en vanlig lektionsgenomgång i skolan. ;-) Och ska jag vara realist, så tror jag att siffran kommer att sjunka med tiden. Då kommer det att bli intressant att fråga eleverna varför de inte ser genomgången först hemma.

Till slut; vad tycker jag själv?

För det första, jag tror inte man ska underskatta värdet av nyhetens behag. Man blir stimulerad och inspirerad av att hitta ett nytt sätt att arbeta, oavsett vad det gäller.

För det andra blev det här mycket roligare än jag hade vågat hoppas. Att vända på lektionen, och att kunna vara där för eleverna när de sitter sliter med sina uppgifter är oerhört tillfredsställande. När man hör eleverna säga "aha, nu fattar jag" är inget mindre än en kraftfull ego-boost!

Och så snackar vi här naturligtvis också om formativ bedömning i dess allra bästa och enklaste form. När jag flippar på lektionen, frigör jag tid till eleverna under tiden på skolan. Så när en elev har en fråga möter jag hen just där hen är, och visar hur hen ska göra för att nå fram till målet.

Svårare än så behöver det inte vara.

 

   
[Ingen än…]