Marulkfiskar (Lophiidae) lockar till sig sitt byte genom ett litet självlysande "metspö". Men metspöt fungerar också som signal till den lille marulkshannen att här finns det en parningsvillig hona.

Hanen, som är mycket mindre än honan, biter sig fast, och växer fast med honan. Hennes blod ger all näring som behövs för hannen. Honan i sin tur får ständig tillgång till hannens spermier, vilket är en stor fördel i de djupa och ödsliga oceanerna.

Så här tolkar the Oatmeal djuphavsmarulkshanens öde... 😉