Visst, folk har dött av både sabeltandade katter, meteoriter och svamp. Men det är förstås ovanligt att det händer. Genom att kombinera historisk demografi och epidemiologi kan vi (typ) avgöra hur människor genom historien har dött – och därigenom nyansera bilden av hur de levde.

Under den förhistoriska tiden, för cirka 200 000–10 000 år sedan dog människor troligen främst av olyckor, infekterade sår och parasiter som till exempel bilharzia. 

Under jordbrukstiden, för cirka 10 000–1 000 år sedan började man leva mycket närmare boskap. Det gjorde att det blev vanligare att man dog av zoonoser (sjukdomar som går från djur till människa), till exempel smittkoppor och tuberkulos. Ökad befolkning och att man var beroende av skörden gjorde också svält till en allvarlig dödsorsak.

Under urbaniserings- och handelstiden för cirka 1 000–200 år sedan spreds sjukdomar som till exempel mässling lättare mellan populationer. Urbaniseringen gjorde att människor bodde tätare med varandra, vilket i sin tur också gjorde att sjukdomar lättare kunde spridas, till exempel pest.

I den moderna tiden, de senaste 200 åren, har vi lyckats hålla sjukdomarna stången tack vare förbättrad hygien, antibiotika och vaccin. Därför har hjärt-/kärlsjukdomar och cancer, som främst drabbar äldre, blivit vanliga dödsorsaker. 

Under hela mänsklighetens existens har dock tre andra dödsorsaker varit vanliga. För det första, andra människor, mestadels i krig, men också genom mord. För det andra är det livsfarligt att föda barn. Komplikationer vid förlossningen är vanliga och kan vara mycket allvarliga.

Den riktigt, riktigt stora dödsorsaken är dock malaria, som funnits med under mänsklighetens hela historia. Det finns ännu inget riktigt bra botemedel, även om de behandlingar som finns fått ner dödstalen till "bara" cirka 500 000/år. Man räknar med att omkring 10 % av alla människor som levt, dött av malaria. Mycket värre än så blir det inte!