Jorden bildades för c:a 4,55 miljarder år sedan. Tänk dig att tiden från jordens skapelse fram till nu bara tog ett enda år!
- Jorden skapades kl. 00:00:00 den 1 januari
- Just nu är det den 31 december kl. 24:00:00
När hände då de olika sakerna i livets historia?
Artikelindex
- Livet uppstår den 17 februari – c:a 4000 miljoner år sedan
- De äldsta (ännu kvarvarande) bergarterna bildas den 4 mars – c:a 3800 miljoner år sedan
- Äldsta säkra fossilen är från den 28 mars – 3500 miljoner år gamla
- Syrehalten i atmosfären ökar den 16 juni – för 2500 miljoner år sedan
- Cellandningen och eukaryota celler uppstår den 26 juli – för 2000 miljoner år sedan
- Flercelliga alger uppstår den 19 september – för 1300 miljoner år sedan
- Det första flercelliga djuret uppstår den 15 november – för 580 miljoner år sedan
- Det första ryggradsdjuret uppstår den 18 november – för 540 miljoner år sedan
- De första landväxterna uppstår den 21 november – för 500 miljoner år sedan
- Första landdjuren uppstår den 26 november – för 440 miljoner år sedan
- De första landlevande ryggradsdjuren uppstår den 30 november – för 410 miljoner år sedan
- Karbonperioden omkring den 2 december – för 360 miljoner år sedan
- Perm-perioden omkring den 8 december – för 290 miljoner år sedan
- Trias-perioden omkring den 11 december – för 250 miljoner år sedan
- De första fåglarna uppstår den 14 december – för 210 miljoner år sedan (Jura-perioden)
- De första blommande växterna uppstår den 20 december – 140 miljoner år sedan (Krita-perioden)
- Dinosaurierna dör ut den 25 december – för 65 miljoner år sedan
- De första valarna och fladdermössen uppstår den 26 december – för 58 miljoner år sedan
- De första aporna uppstår den 28 december – för 37 miljoner år sedan
- De första människoaporna uppstår den 29 december – för 24 miljoner år sedan
- Första hominiderna uppstår den 31 december kl. 14:30 – för 5 miljoner år sedan
- Släktet Homo uppstår den 31 december kl. 20:10 – för 2 miljoner år sedan
- Senaste istiden upphör den 31 december kl. 23:58:51 – för 10 000 år sedan
- De första civilisationerna uppstår omkring den 31 december kl. 23:59:33 – för 4000 år sedan
- Instuderingsfrågor
1 januari kl. 00:00:00.
Livet uppstår den 17 februari – c:a 4000 miljoner år sedan
Vulkaniskt utlopp på havets botten, s.k. "White smoker".
17 februari.
Vi vet inte var de första organismerna uppstod. Kanske var det i haven, omkring heta undervattensvulkaner, kanske var det i lera som kunde katalysera de reaktioner som krävdes.
Troligen var de första "organismerna" RNA-molekyler med förmåga att kopiera sig själva eller varandra. Med ett membran av fosfolipider runt sig uppstod det första som kan liknas vid en cell.
Så småningom ersattes RNA-molekylerna av proteiner (för att utföra cellens uppgifter) och DNA (för att vara mall för proteiner). Därmed hade den första cellen uppstått.
De äldsta (ännu kvarvarande) bergarterna bildas den 4 mars – c:a 3800 miljoner år sedan
Världens äldsta sten, Nuvvuagittuq greenstone, kan vara upp till 4,28 miljarder år gammal.
4 mars.
Fast faktiskt har man hittat en sten i Hudson Bay, Kanada, som är 4280 miljoner år gammal...
Strukturer i denna sten kan faktiskt betyda att det fanns liv redan då! Läs mer om denna märkliga sten på den här länken!
Äldsta säkra fossilen är från den 28 mars – 3500 miljoner år gamla
Jämförelse mellan levande och fossila bakterier. De tre bilderna till vänster (a, c och e) visar cyanobakterier från moderna stromatoliter i Mexiko. De tre bilderna till höger är fossil från nuvarande Ryssland, mellan 850-1550 miljoner år gamla.
28 mars.
De äldsta säkra fossilen är från organismer som liknade dagens cyanobakterier. Flera så gamla fossil är utav stromatoliter, som bildas när slam samlas kring mattor av cyanobakterier.
Stromatoliter bildas också idag:
Levande (modern) stromatolit.
Syrehalten i atmosfären ökar den 16 juni – för 2500 miljoner år sedan
Cyanobakterier under ljusmikroskop.
16 juni.
I och med fotosyntesen, började organismer kunna använda energin i solljuset för att tillverka kolhydrater. De organismer som gjorde detta var troligen en typ av bakterier, som liknar dagens cyanobakterier (nedan).
Det syre som producerades reagerade troligtvis först med löst järn och andra mineraler. Men när dessa mineraler tagit slut, bildades det fritt syre i atmosfären.
Cellandningen och eukaryota celler uppstår den 26 juli – för 2000 miljoner år sedan
Cellandningen.
26 juli.
Syrgas är mycket reaktivt, vilket faktiskt också innebär att det är giftigt. De organismer som lyckades leva trots syret fick istället en riktig bonus: De kunde använda syret för att andas!
Därmed fick de mycket effektivare ämnesomsättning, och livets utveckling kunde ta fart på allvar.
Det här fick också till följd att de första eukaryota cellerna uppstod. Det skedde troligen genom s.k. endosymbios, vilket innebär att en "urkaryot" cell tog upp en bakterie som var bra på cellandning. Men den "urkaryota" cellen åt inte upp bakterien, utan behöll den inne i sig. Där utvecklade den sig till det som idag är mitokondrier.
En generell eukaryot cell.
Flercelliga alger uppstår den 19 september – för 1300 miljoner år sedan
Kort efter att den första eukaryota cellen uppstått, kom nästa endosymbios, då en eukaryot cell tog upp en bakterie som var bra på fotosyntes. Den upptagna bakterien kom att utvecklas till vad som idag är kloroplaster i växternas celler.
19 september.
Växtcell.
Grönslick, en grönalg.
Med kloroplaster i cellerna kunde då de första flercelliga algerna utvecklas.
Det första flercelliga djuret uppstår den 15 november – för 580 miljoner år sedan
(Titta, vi har redan kommit in en bra bit i november, och vi har inte ens några ryggradsdjur än!)
Tvättsvamp (Clathrina clathrus).
15 november.
Det första djuret var kanske inte mer än en klump flagell-försedda celler, som samarbetade för att ta sig fram och skaffa mat. Så småningom bildades en grop i djuret, där det var lättare att bryta ned maten. Denna typ av djur finns fortfarande kvar och kallas svampdjur (eller ibland påsdjur).
Svampdjur är fortfarande populära att plocka och torka, och använda som tvättsvamp.
Det första ryggradsdjuret uppstår den 18 november – för 540 miljoner år sedan
Lansettfisk. Ryggsträngen (ljusblå) ombildas till ryggrad hos alla ryggradsdjur.
18 november.
Än idag finns det kvar lansettfiskar, som bara har en ryggsträng (ljusblå i bilden ovan) som stöd i kroppen.
Hos alla andra ryggsträngsdjur ombildas dock ryggsträngen till en ryggrad under fosterstadiet.
De första landväxterna uppstår den 21 november – för 500 miljoner år sedan
Bryophyt (mossa).
21 november.
De första landväxterna var troligen mossliknande växter. De hade fortfarande inga kärl eller rötter, och var helt beroende av vatten för att kunna föröka sig.
Första landdjuren uppstår den 26 november – för 440 miljoner år sedan
Klomask.
26 november.
Fossil av Aysheaia pedunculata, ett djur nära besläktat med dagens klomaskar, och förfader till det första landlevande djuret.
De första landdjuren var troligen en typ av djur besläktade med dagens klomaskar. Efter dem följde de första landlevande leddjuren.
De första landlevande ryggradsdjuren uppstår den 30 november – för 410 miljoner år sedan
Ichtyostega.
30 november.
Kvastfening (havstofsstjärt, Latimeria chalumnae).
Ett av de första landlevande ryggradsdjuren var fiskfotingen, Ichtyostega.
Den utvecklades ur en fisk med kraftiga, köttiga fenor, som den kunde använda för att ta sig från den ena pölen till den andra. Sådana här fiskar, s.k. kvastfeningar, finns kvar än idag som ett slags levande fossil.
Karbonperioden omkring den 2 december – för 360 miljoner år sedan
Fossil av trollslända.
2 december.
Tall (Pinus sylvestris).
Fossiliserad groda.
Under karbonperioden uppstår bevingade insekter, barrträd och kräldjur. På land är det dock groddjuren som dominerar, de närmaste släktingarna till Ichtyostega.
Perm-perioden omkring den 8 december – för 290 miljoner år sedan
(Alltså, nu har vi kommit in i andra veckan i december, och dinosaurierna har inte ens uppstått än!)
Ett modernt kräldjur (en alligator) kläcks.
8 december.
Under Perm dominerar krälddjuren på land, då de flesta groddjuren har blivit utkonkurrerade. Detta beror på att kräldjuren inte längre är beroende av vatten för sin reproduktion.
Groddjur måste lägga sina ägg i vatten, och befrukta dem där. Kräldjuren har inre befruktning, och lägger ägg med hårdare, vattentätt skal. Det gör att de klarar sig på land utan att torka ut. Därmed klarar sig kräldjuren bättre på land än vad groddjuren gör.
En Placerias-hjord.
Trias-perioden omkring den 11 december – för 250 miljoner år sedan
En grupp Coelophysis, en av de tidigaste dinosaurierna. I luften seglar några Peteinosaurus.
11 december.
Under trias uppstår:
Dinosaurier
Några av de allra tidigaste dinosaurierna var Coelophysis.
Flygödlor
Hur flygödlan Sordes pilosus kan ha sett ut.
Flygödlorna var just flygande ödlor. De var inte släkt med dagens fåglar, som har fjädrar som bildar vingar. Hos flygödlorna är det snarare ett tunt hudmembran, som spänns ut av en av handens fingrar, som utgör vingen.
Läs mer om Sordes pilosus på wikipedia.
Däggdjur
Hur en Cynodont (av arten Cynognathus), ett tidigt hundlikande däggdjur kan ha sett ut.
De första däggdjuren var troligen lika dagens kloakdjur. Dessa lägger ägg, men dess ungar diar en slags mjölk som utsöndras i mammans päls.
Läs mer om cynodonter på wikipedia.
De första fåglarna uppstår den 14 december – för 210 miljoner år sedan (Jura-perioden)
Archaeopteryx lithographica (Modell från Oxford University Museum of Natural History).
14 december.
Fåglar är ättlingar i rakt nedstigande led till dinosaurier. En av de allra tidigaste fåglarna var Archaeopteryx litographica (ovan).
De första blommande växterna uppstår den 20 december – 140 miljoner år sedan (Krita-perioden)
Linnea borealis.
20 december.
Dinosaurierna dör ut den 25 december – för 65 miljoner år sedan
En konstnärs tolkning av meteoritnedslaget som sopade bort de stora dinosaurierna.
25 december.
Alla djur som är större än ungefär ½ m dör ut, troligen till följd av ett gigantiskt meteoritmedslag.
Det här innebär inte – som man tidigare trott – att alla dinosaurier dör ut. Faktiskt lever en del av dem kvar idag! Det är bara det att vi kallar dem fåglar.
Kolibrin: En söt liten dinosaurie.
I och med att de stora dinosaurierna dör ut, lämnas arenan fri för andra djurslag, däribland däggdjur. I tertiär-perioden, som inleds i och med att de stora dinosaurierna dör ut, utvecklas däggdjuren rikligen, och fyller snart varje ekologisk nisch som tidigare dinosaurierna har haft.
Indricotherium.
Indricotherium (ovan) var ett uddatåigt hovdjur vars närmaste nu levande släkting är noshörningen. Trots att det ett av de största landlevande däggdjur som någonsin funnits (den var drygt tre gånger så tung som en elefant), kommer den inte i närheten av de största dinosaurierna.
De första valarna och fladdermössen uppstår den 26 december – för 58 miljoner år sedan
Ambulocetus ("Den gående valen") är en trolig "felande länk" mellan valar och dess landlevande förfäder.
26 december.
Det hinner hända en massa med djurlivet under den tid som leder från dinosauriernas död fram till vår egen! När dinosaurierna dog ut var däggdjuren troligast små, nattlevande djur, till utseendet kanske mest lika dagens råttor (fastän inte alls släkt).
Tänk på att alla de däggdjur vi ser idag, har utvecklats under den relativt korta period som varit från dinosauriernas död för 65 miljoner år sedan. Lejon, giraffer, delfiner, apor, människor, kaniner osv. Många av dem har vi också fossil av intermediära former, så att man tydligt kan följa utvecklingen av dem. Det gäller t.ex. valar, hästar och, inte minst, människor.
De första aporna uppstår den 28 december – för 37 miljoner år sedan
Babian.
28 december.
Bilden ovan är på en modern babian. Det är viktigt att förstå att babianen inte är den apa som uppstod för 37 miljoner år sedan, utan ättling till en av dem.
De första människoaporna uppstår den 29 december – för 24 miljoner år sedan
Silverrygg-gorilla.
29 december.
Både människor, schimpanser, orangutanger och gorillor hör till den här gruppen.
Människans närmaste nu levande släkting är schimpansen. Det är dock viktigt att förstå att människan har inte utvecklats ur schimpansen. Vi har en gemensam förfader, och har båda två precis lika lång evolution bakom oss.
Första hominiderna uppstår den 31 december kl. 14:30 – för 5 miljoner år sedan
Australopithecus afarensis.
31 december kl. 14:30.
En av de allra första hominiderna var Australopithecus ("Sydapa"), som man vet hade upprätt gång.
Den upprätta gången har gjort det möjligt för oss människor att få en så stor hjärna. Den hade varit alldeles för tung att bära om huvudet hade varit framför kroppen, som det är på alla fyrfota djur.
Frågan är bara, varför lönade sig en upprätt gång? Man är inte helt ense på denna punkt, men en teori säger såhär:
Den indiska subkontinenten krockade in i den asiatiska, och bergskedjan som vi känner som Himalaya reste sig. Det innebar i sin tur att det blev ett mycket torrare klimat på jorden. De skogar som då täckte hela den afrikanska kontinenten (där Australopithecus' förfäder levde) drog sig tillbaka, och gav plats på savannen.
På savannen blev det sedan lite mer energisnålt att gå upprätt jämfört med på alla fyra. Det blev lite mer evolutionärt fördelaktigt att gå på två ben, och därmed kunde den upprätta gången utvecklas.
Släktet Homo uppstår den 31 december kl. 20:10 – för 2 miljoner år sedan
Homo sapiens.
31 december kl. 20:10.
Ur släktet Homo kommer flera arter, varav vår egen art, H. sapiens, uppstod för ungefär 200 000 år sedan. Sida vid sida med henne levde flera andra människoarter (däribland H. neanderthalensis, vars gener troligen blandades in i H. sapiens).
Vi vet också att från denna tid och framåt har det inträffat många istider, varav den senaste tog slut för omkring 10 000 år sedan.
Senaste istiden upphör den 31 december kl. 23:58:51 – för 10 000 år sedan
Senaste istidens utbredning.
31 december kl. 23:58:51.
Vid sin höjdpunkt hade den senaste istiden en utbredning ungefär som bilden ovan visar (i grått).
Hela norra Europa var täckt av is, och vi har fortfarande en lång väg att vandra till dagens samhälle.
De första civilisationerna uppstår omkring den 31 december kl. 23:59:33 – för 4000 år sedan
Mohenjodaro vid floden Indus i nuvarande Indien.
31 december kl. 23:59.33.
Ruiner från templet i Naffur vid Eufrat/Tigris i nuvarande Irak.
Sfinxen och Chefren-pyramiden i nuvarande Egypten.
De tidigaste civilisationerna uppstod omkring de stora floderna nära ekvatorn: Indus i nuvarande Indien, Eufrat/Tigris i nuvarande Irak, och Nildeltat i nuvarande Egypten.
Instuderingsfrågor
Öva dig själv genom att besvara instuderingsfrågorna på den här länken.
