Videogenomgång (flippat klassrum)

Vad är en hane och vad är en hona?

Hanarnas gameter:

• Mycket mindre, många fler än honornas gameter.

Honornas gameter:

• Mycket större, mycket färre än hanarnas gameter.

"Hane" och "hona" är inte de enda könen.

• Det finns organismer som kan producera en mängd olika slags gameter.

Hur könet bestäms

Människans könskromosomer

Människan har 22 par autosomala kromosomer och 1 par könskromosomer.

En bild, så kallad karyotyp, av människans kromosomer. Mänskliga celler är diploida, vilket innebär att varje kromosom finns i två upplagor. Könskromosomerna kan vara både XY (män) och XX (kvinnor).

Hos människa är könskromosomerna X & Y.

• "Dagens svåra ord": Autosomala kromosomer = kromosomer som inte är könskromosomer.

Kombinationen av könskromosomer bestämmer individens kön.

1. XX = flicka
2. XY = pojke
3. YY finns inte naturligt (men lär ha framställts artificiellt hos möss).
4. Andra könskromosomavvikelser finns, t.ex. Turners syndrom (X0) och Klinefelters syndrom (XXY).

Människans X- och Y-kromosom (i metafasstadiet).

Meios hos kvinnor

Varje kroppscell innehåller två X-kromosomer (XX).

Vid meiosen halveras kromosomantalet

• Därför innehåller varje äggcell en X-kromosom.

Meios hos män

Varje kroppscell innehåller en X- och en Y-kromosom (XY).

Vid meiosen halveras kromosomantalet

• Därför innehåller hälften av spermierna en X-kromosom, hälften en Y-kromosom.

Därför:

• Spermien bestämmer könet.
• 50-50 att det blir pojke/flicka.

Andra djur

Hos de flesta insekterna är honor XX och hanar XY.

Fåglar, fiskar, fjärilar:

• Honorna är heterogameter (= har olika könskromosomer), ZW.
• Hannarna är homogameter (har samma könskromosomer), ZZ.

Koltrasthanen är ZZ.

Bin, getingar, myror m.fl.:

• Honorna är diploida, XX.
• Hannarna är haploida, X0.

Krokodiler, ödlor:

• Kön bestäms av "ruvningstemperatur".
• Lägre temperatur ⇒ hane; högre ⇒ hona.

Räkor

• Kön varierar med åldern. De börjar sitt liv som hanar, när de blir äldre och större blir de honor.

En tigerräkhona med rom under buken.

Genen för färgseende (hos människa)

Sitter på X-kromosomen, skrivs X^F.

• Y-kromosomen saknar denna gen, och kan därför skrivas Y⁰.

Defekt allel skrivs f.

Kvinnor

• X^FX^F: Normalt färgseende
• X^FX^f: Normalt färgseende, anlagsbärare

Män

• X^FY⁰: Normalt färgseende
• X^fY⁰: Färgblind

Den som är färgblind kan inte se att det står siffran 74 i bilden.

Färgblindhet ärvs typiskt från morfar till dotterson

Korsningsschema: Färgblind pappa X^fY⁰ × normalt färgseende kvinna X^FX^F

En anlagsbärande flicka växer upp och får barn med en normalt färgseende man: X^FX^f × X^FY⁰:

Av flickorna kommer 50 % att vara anlagsbärare. Av pojkarna kommer 50 % att vara färblinda, eftersom de bara har en X-kromosom.

Exempel på släktträd

Från morfar till dotterson …

I F₁-generationen blir alla kvinnor anlagsbärare. I F₂-generationen blir 50% av kvinnornas döttrar anlagsbärare och 50% av kvinnornas söner färgblinda.